SD – år för år

helskärm

1988

Den 6 februari bildas Sverigedemokraterna i en lägenhet i Stockholm. Ett tjugotal personer finns på plats för att ­hålla ett årsmöte för dåvarande Sverige­partiet. I stället väljer de att starta ett helt nytt parti. I gruppen finns Leif Zeilon som tidigare fanns i Nordiska Rikspartiet och Sven Davidsson som varit med i Nysvenska rörelsen. Det fanns även en falang från BSS på mötet.

1989

Ny talesman för partiet blir Anders Klarström, tidigare aktiv i Nordiska Rikspartiet. Klarström är tidigare dömd för att ha hotat tv-profilen Hagge Geigert. Även Ola Sundberg blir språkrör för Sverigedemokraterna. I en intervju säger han: ”Det är onaturligt och osvenskt med främmande barn på dagis. Jag vill inte använda ordet ras, men det ser äckligt ut när man ser två föräldrar med en indisk unge mellan sig.”

1990

Sverige­demokraterna antar Facklan som symbol. De kopierar den rakt av från den fascistiska brittiska organisationen National Front.

1991

Den 30 november deltar 500 personer i Sverige-demokraternas marsch till Kungsträdgården i Stockholm. Kravaller utbryter när de konfronteras med våldsamma motdemonstranter.

1992

Ungdomsförbundet SDU bildas. Första ord­föranden blir Robert Vesterlund som senare gick vidare till den nazistiska rörelsen.

1993

Tre skinnskallar grips vid ett politiskt möte med Gudrun Schyman. En av dem bär på en skarpladdad handgranat. Två av dem är aktiva sverigedemokrater.

1994

Sverigedemokraterna får 13?954 röster i riksdagsvalet.

1995

Sverigedemokraterna väljer Mikael Jansson till ny partiledare. Jansson har inga tidigare kopplingar till nazistiska ­eller rasistiska grupperingar. ­Valet ledde till splittring i partiet.

1996

Tina Hallgren Bengtsson, SD-ledamot för kommunfullmäktige i Höör, håller tal iklädd nazistuniform. Den mer liberala partiledaren Mikael Jansson förstår att det ger dålig publicitet och inför uniformsförbud.

1998

Sverigedemokraterna knyter banden med nationalistiska franska Front National och får senare ekonomiskt stöd från systerpartiet. Vid valet till riksdagen fick partiet 19?624 röster.

2000

Jimmie Åkesson väljs till ordförande för Sverige­demokraternas ungdomsförbund. Åkesson har inte några kopplingar till nazismen.

2001

Partiet drabbas av splittring. Kritikerna gillar inte den nya mesigare hållningen. Två uteslutna medlemmar, Tor Paulsson och Anders Steen, bildar i stället Nationaldemokraterna.

2002

Skånepolitikern Sten Andersson hoppar av M och ansluter till SD.

2005

Jimmie Åkesson väljs till partiledare.

2006

Sverigedemokraterna får 162?463 röster i riksdagsvalet. Det räcker för att erhålla statligt partistöd varje år.

2007

SD når sitt största mediala genombrott när Åkesson förekommer i tv-debatter. Bland annat med Mona Sahlin.

2008

Partiet firar 20-årsjubileum och lägger upp taktiken inför riksdagsvalet 2010.

2009

SD får 3,3 procent i valet till Europaparlamentet. Partiet håller så kallade landsdagar i skånska Ljungbyhed och antar en ny arbetsmarknadspolitisk agenda. Tonen skärps mot det man kallar för islamiseringen av Sverige.

2010

Sverigedemokraterna får 5,7 procent i riksdagsvalet.