Reinfeldt fruktar nyval

avLena Mellin

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 4 | Foto: FELIPE MORALES
Partiledardebatten i går var mystisk och knappast transparant. Åkesson uppmanade oppositionen att fälla nästa jobbskatteavdrag. Då varnade statsministern för regeringskris.

Statsminister Fredrik Reinfeldt är rädd för regeringskris i höst.

I värsta fall skulle det kunna leda till det första nyvalet på över 50 år.

Det var det partiledardebatten i går handlade om. Utan att någon sa det högt.

Transparens är ett modernt ord. Det betyder att man är öppen, visar korten, så att alla kan hänga med.

Den avslutande partiledar­debatten före sommaruppehållet i riksdagen i går var ett bevis på motsatsen. Den var inte trans­parent. Den var mystisk.

Fredrik Reinfeldt, som var förste talare, kom snabbt in på hur viktigt ”det finanspolitiska ramverket” är för politisk stabilitet i Sverige.

– Det är kärnan i hur man bär ansvar för Sverige, sa statsministern som krävde svar av både S-ledaren Håkan Juholt och MP-röret Gustav Fridolin om de ställer sig bakom reglerna. De svarade ja.

Det är inget fel på Fredrik Reinfeldts analys. Ramverket har gjort det enklare att regera och varit till en stor hjälp för att hålla stats­finanserna i schack.

Men däremot är det ingen folklig fråga. Och folkliga frågor är, vid sidan av rena maktdemonstrationer, det som brukar lyftas fram i partiledardebatter.

Förklaringen till det annorlunda ämnesvalet är att Fredrik Reinfeldt fruktar regeringskris, och i förlängningen ett nyval, sent i höst.

Man kan tycka att det inte är någon idé att börja oroa sig för det redan nu. Men det gör stats­ministern, kanske med avsikten att undvika krisen om han redan nu pekar på riskerna.

Historieskrivningen ser ut så här: På 1980-talet kunde oppositionen tvinga regeringen till högre utgifter än de själva hade tänkt sig.

Det är en av orsakerna till det tidiga 1990-talets statsfinansiella haveri, då staten lånade till var fjärde utgiftskrona.

Efter den skräckupplevelsen stramades reglerna åt. Bara en enig opposition kan rösta ner regeringens förslag till utgiftsramar. Och då måste den vara överens till sista öret.

I höstas upptäcktes ett kryphål i lagen.

Oppositionen kunde, visade det sig, utan problem minska regeringens utgiftsförslag. Den drog, under ylande från regeringen, bort 300 miljoner från regeringskansliet.

Nu är Reinfeldt rädd för repris. Fast i en tung, och symbolladdad politisk fråga.

När regeringen i september presenterar förslaget till statsbudget för 2012 är en av satsningarna ett femte jobbskatteavdrag för omkring 12 miljarder kronor.

Men oppositionen är emot skattesänkningen, trots att det inte finns något färdigt förslag. Och tillsammans har S, V, MP och Sverigedemokraterna fler röster än regeringen i riksdagen.

För närvarande ser det alltså ut som om regeringen går mot en säker förlust i en både viktig och prestigefylld fråga vid omröstningen i december.

Skulle det ske, vilket man naturligtvis inte kan veta nu, har Fredrik Reinfeldt två val.

Han kan strunta i förlusten och hoppas att det inte leder till en misstroendeomröstning och regeringskris. Eller så kan han avgå vilket automatiskt leder till regeringskris.

Talmannen måste då fråga Håkan Juholt om han är beredd att bilda regering. Utsikterna för att han skulle lyckas med det är små. Juholts sossar har tillsammans med Miljö- och Vänster­partiet inte ens av 44 procent av rösterna bakom sig. Jämfört med regeringens drygt 49 procent.

Regeringskrisen skulle alltså fördjupas. Kanske så till den milda grad att Sverige skulle gå mot sitt första nyval sedan 1958.

Gårdagens debatt var ett försök av Reinfeldt att peka på vilka risker oppositionen utsätter Sverige för. Sverige är EU-klassens ljus när det gäller ekonomi och politisk stabilitet. Men det kan snabbt ändras, fråga Grekland och Portugal.

Det är upplagt för kohandel med Miljöpartiet.

En rejäl klimatsatsning till de gröna mot sänkta inkomstskatter till alliansen. Kom ihåg var ni läste det först.

Debattfrågorna

 Barnfattigdom. Enligt oppositionen och Rädda barnen ökar antalet fattiga barn i Sverige. Regeringen säger att de blandar ihop äpplen och päron eftersom den mätmetod som används är relativ. Om många får mer pengar i plånboken och vissa står och stampar på samma fläck, ökar fattig­domen.

 Budgetramarna. Regler om hur beslut ska fattas om statens budget så att 1990-talets problem med galopperande utgifter förhindras.

Oppositionen måste vara enig till sista öret för att rösta ner regeringen.

 Jobbskatteavdraget. Avdrag på skatten som regeringen införde 2007 för att få fler att jobba mer. Har höjts i flera steg. Enligt oppositionen leder det ingenstans och urholkar välfärden.

Skolan. Alla är överens om att kvaliteten på utbildningen är för dålig. Men vems fel är det? Där råder det delade meningar.

Kyrkavslutning. SD:s Jimmie Åkesson oroades över att allt färre skolavslutningar äger rum i kyrkan. Han anser att det finns otydligheter i lagen vilka leder till att många skolor avstår. Jan Björklund sa att han hade helt fel.

Publicerad: