Motstånd mot flyktingar kvar på hög nivå

Foto: Meek, Tore/NTB Scanpix/TT
Andelen svenskar som vill ta emot färre flyktingar ligger fortsatt högt i den nationella Som-undersökningen. Arkivbild.
NYHETER

Mer än hälften av svenskarna tycker fortfarande att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Invandring och integration är också fortfarande den samhällsfråga som flest nämner som viktig i Som-institutets studie 2017.

För drygt två år sedan, i Som-undersökningen som gjordes på hösten 2015, var andelen svenskar som ville ta emot färre flyktingar bara lite större än gruppen som var emot förslaget, 40 procent mot 37. Men i studien 2016 hade läget förändrats drastiskt. 52 procent ville ta emot färre flyktingar, medan 24 procent var emot.

Den bilden kvarstår i enkäten som gjordes nu i höstas. 53 procent av de svarande tyckte om förslaget att ta emot färre flyktingar, medan 23 procent var emot.

Som på 90-talet

Därmed ligger den restriktiva hållningen till flyktingar nu stilla på en relativt hög nivå i Som-undersökningarna, ungefär densamma som i mitten av 1990-talet. Sedan sjönk motståndet till år 2000, för att öka efter de dramatiska händelserna i september 2001 och sedan variera lite år från år.

Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, anser att förändringen i opinionen från 2015 framförallt beror på den väsentligt stramare flyktingpolitik som regeringen införde sent samma år.

– Det grundläggande är policyförändringen, säger hon.

– Som människor är vi känsliga för den typen av signaler. Om man har förtroende för det politiska systemet, och systemet signalerar att "det här klarar vi inte, det här är för mycket", då har man en tendens att justera sin uppfattning.

Stöder beslut

Enligt Demker finns många tidigare exempel i forskningen på att en förändrad politik lett till motsvarande svängning i opinionen, och nämner inställningen till homosexuellas rättigheter som en sådan fråga.

– Man kan se det som ett slags stöd för beslut som tas i systemet, säger hon.

– Sedan kan man självklart inte, särskilt inte på kommunal nivå, bortse från de väldigt stora problem som uppstod när det kom så många människor på en gång, framhåller Demker och syftar på flyktingströmmen till Sverige 2015.

Tre "heta" samhällsfrågor

Frågor om invandring och integration är fortfarande det område som flest svarande i Som-undersökningen nämner som ett av de viktigaste samhällsproblemen. Men andelen har minskat något, från 45 procent till 43.

Tvåa är sjukvården, som ökat från 29 till 37 procent. Trea är skola och utbildning, med 30 procent.

Dessa tre områden står i en klass för sig. Fyra på listan är lag och ordning, som ryckt upp från 12 till att nämnas av 17 procent.

– Man kan se det som ett slags stöd för beslut som tas i systemet.

Professor Marie Demker anser att opinionen följt efter beslutsfattarna i flyktingfrågan.