Han hotades till livet efter sparchocken

Publicerad:
Uppdaterad:

NYHETER

Men nu satsar fler landsting på "svarta listor"

Bombhot och hotbrev. I Östergötland är motståndet mot sjukvårdens besparingar massivt.

Landstingsrådet Paul Håkansson (s) har hotats till livet.

Nu vill en tredjedel av landstingen följa Östergötlands exempel - att öppet redovisa vilka sjukdomar som inte ska botas.

"obehagligt" Landstingsrådet Paul Håkansson (s) har fått ta emot flera hotbrev. Fyra av dem har han polisanmält. - Min familj och de som jobbar närmast mig tycker att det är väldigt obehagligt, säger Håkansson.
Foto: LASSE HEJDENBERG
"obehagligt" Landstingsrådet Paul Håkansson (s) har fått ta emot flera hotbrev. Fyra av dem har han polisanmält. - Min familj och de som jobbar närmast mig tycker att det är väldigt obehagligt, säger Håkansson.

En chockvåg gick genom Sverige när landstinget i Östergötland i oktober förra året presenterade sin svarta lista över sjukdomar som ska prioriteras bort.

Östgötarna skulle inte längre få föda barn med planerade kejsarsnitt, genomgå operationer för enklare problem som åderbråck och snarkningar.

Allmänhetens ilska lät inte vänta på sig.

Landstingsrådet Paul Håkansson (s) har fått ta emot flera hotbrev både till arbetet och bostaden. Hoten är av mer och mindre allvarlig karaktär, fyra är polisanmälda.

- Min familj och de som jobbar närmast mig tycker att det är väldigt obehagligt, säger Håkansson.

I början av februari utbröt panik i landstingsfullmäktige i Linköping efter ett misstänkt bombhot. "Bomben" visade sig senare vara en bunt papper i en ryggsäck.

Fick polisskydd

Ett av hoten mot Håkansson ledde till att ett tiotal poliser tvingades bevaka Motala Folkets hus i februari. Detta för att en debatt om prioriteringarna och nedskärningarna inom vården skulle kunna genomföras som planerat.

Bakom besparingarna ligger ett underskott på 300 miljoner. Förhoppningen är att prioriteringarna, i kombination med en koncentration av sjukvården, ska få landstingets budget i balans innan året är slut.

Prioriteringar inom sjukvården är ingenting nytt. Skillnaden är att den ekonomiska krisen har tvingat landstingen att bli mer öppna om dem.

Dessutom blir vi allt äldre och därmed allt sjukare vilket gör att fler patienter slåss om den sjukvård som finns.

- Sjukvårdens resurser kan inte täcka alla tänkbara behov och all efterfrågan. Alltså måste vi göra någon form av ransonering med en så rättvis avgränsning som möjligt, säger professor Per Carlsson.

Han är chef för statliga Prioriteringscentrum i Linköping.

De nya idéerna har fått fäste över hela landet. I mitten av juni hölls en välbesökt prioriteringskonferens i Umeå.

Åtta landsting prioriterar

Per Carlsson talade på temat rättvisa och inledde med orden "Samhället kan inte tillgodose alla medicinska behov, så det måste bestämma vilka behov som ska prioriteras".

Aftonbladets granskning visar att åtta av landets totalt 21 landsting och regioner har anslutit sig till modellen. Längst har Östergötland och Västra Götaland kommit. Men också Gävleborg, Gotland, Dalarna, Västmanland, Örebro och Västerbotten har kommit en bit på vägen.

Övriga landsting strävar åt samma håll, men de är ännu bara i inledningsfasen.

- Några listor är inte aktuella hos oss. Men visst jobbar vi med prioriteringar. Det ska vara lika i hela länet och de som är sjukast ska få vård först och så vidare, säger Bengt Eliasson (fp), ordförande i länssjukvårdsnämnden i Halland.

Den kritik som riktats mot prioriteringarna handlar om att alla inte får samma sjukvård, trots att alla betalar för den via skattsedeln.

- De som är mest kritiska menar att det solidariskt finansierade hälso- och sjukvårdssystemet kan krackelera, säger Per Carlsson.

Läs också:

Anette Holmqvist, Elisabeth Marmorstein

Publicerad: