Stråk av optimism i ny klimatrapport

Av: TT

Publicerad:
1 av 2 | Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Polen meddelade nyligen att landets kolgruvor ska stängas senast 2049. Arkivbild.

NYHETER

Den planerade utvinningen av fossila bränslen i världen är betydligt större än vad som är möjligt för att kunna begränsa den globala uppvärmningen enligt Parisavtalet. Gapet har vuxit sedan förra året. Men det syns ändå vissa ljusglimtar.

Fossila bränslen är den helt avgörande källan till världens utsläpp av växthusgaser. Trots det finns ingen överenskommen form för hur utvinningen olja, kol och gas ska rapporteras internationellt, för att få en samlad bild av kommande utsläpp.

Därför har Stockholm Environment Institute i samarbete med bland andra FN:s miljöprogram UNEP och andra forskargrupper tagit fram de uppgifter om utvinning som finns tillgängliga, och sammanställt dem i The Production Gap Report.

Sex procent per år

Den första rapporten kom förra året, och visade att den planerade utvinningen kommer att leda till dubbelt så mycket koldioxid i atmosfären än vad som är möjligt om den globala uppvärmningen ska kunna begränsas enligt Parisavtalet.

Nu presenteras årets rapport. Den visar att gapet mellan planerad produktion och återstående koldioxidbudget har vuxit ytterligare. För att klara Parisavtalets 1,5-gradersmål måste utvinningen av fossila bränslen minskas med 6 procent per år fram till 2030. I stället planerar länderna att öka produktionen med 2 procent per år.

Men samtidigt syns ett tydligt hack i kurvan – för under pandemin har utvinningen minskat tillfälligt med ungefär 7 procent.

– Fast detta har inte påverkat de långsiktiga planerna på fortsatt utvinning, vilket vi tycker är bekymmersamt. För att klara 1,5-gradersmålet skulle det krävas en ungefär lika stor minskning varje år fram till 2030. Så det är en väldigt dramatisk förändring som behövs, säger Måns Nilsson, vd för Stockholm Environment Institute.

Stöd till fossilberoende verksamhet

I rapporten har forskarna även analyserat hur världens länder utformar sina återhämtningspaket, för att stötta ekonomin under coronapandemin. I G20-länderna har ungefär två tredjedelar av stödet hittills riktats mot fossilberoende verksamheter. Men Måns Nilsson påpekar att detta handlar om det akuta stödet, för att undvika en omedelbar krasch.

– När vi tittar på den långsiktiga återhämtningspolitiken ser det bättre ut på flera håll. I EU har man till exempel satt upp ett tydligt ramverk där minst 30 procent av stödet ska gynna klimatomställningen och den övriga delen ska vara neutralt, säger Måns Nilsson.

Dessutom ser han ytterligare tre lovande tendenser i det längre perspektivet. För det första att allt fler länder och regioner förbinder sig att bli klimatneutrala inom de kommande 30–40 åren, till exempel Kina, Japan, Sydkorea och EU.

– Det här väldigt ambitiösa politiska målet har spridit sig snabbt den senaste tiden, säger Måns Nilsson.

Förändrade investeringar

Det andra positiva tecknet är den stora omsvängning som på ganska kort tid skett inom den finansiella sektorn, där fler och fler stora investerare meddelar att de lämnar den fossila marknaden.

Till sist lyfter han fram USA, där den tillträdande presidenten Joe Biden har sagt att landet så fort som möjligt ska gå med i Parisavtalet igen. Det är ett regimskifte som enligt klimatforskaren Johan Rockström kan leda till ett G3 för klimatet – att de tre stora utsläpparregionerna Kina, USA och EU börjar dra åt samma håll för att bli klimatneutrala.

– Men i andra vågskålen ligger ju det vi ser i verkligheten, de här långsiktiga planerna på fossilutvinning som vi visar i rapporten. Så länge inte energipolitiken och klimatpolitiken går hand i hand kommer utsläppen fortsätta att öka, säger Måns Nilsson.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN