Fransk höger i otakt med rättvisan

Av: 

TT

Publicerad:
1 av 3 | Foto: Philippe Wojazer/AP/TT
2011 togs denna bild då Frankrikes dåvarande premiärminister François Fillon och president Nicolas Sarkozy deltog i en ceremoni i Élyséepalatset i Paris tillsammans med förre premiärministern Édouard Balladur. Alla tre har sedan dess ställts inför rätta för olika korruptionsanklagelser.

NYHETER

Fejkanställningar, löften om fina jobb och otillåtna kampanjbidrag har slagit hårt mot den franska högern.

Äntligen är alla lika för lagen, jublar motståndarna. Anhängarna talar om en häxjakt.

För tio år sedan hette Frankrikes president Nicolas Sarkozy och François Fillon var hans premiärminister. Nu skulle de kunna bli cellkamrater i stället – om det inte vore för överklaganden och fotbojor.

Det senaste året har båda två dömts till ovillkorliga fängelsestraff för olika korruptionsbrott. Och de är inte ensamma.

– Alla högerledare under de senaste 20 åren har dragits in i rättsaffärer. I historieböckerna kommer det här att vara något helt oerhört, konstaterar statsvetaren Jérôme Jaffré i en webb-tv-sändning hos tidningen Le Figaro.

Låtsasjobb

Och så rabblar han.

– Chirac, Balladur, Juppé, Fillon, Sarkozy... Det är en smäll för den franska högern som kan få stora konsekvenser för presidentvalet, säger Jaffré.

Listan är onekligen omfattande.

Sedan 2004 har de två högerpresidenterna Jacques Chirac och Nicolas Sarkozy samt deras tidigare premiärministrar Alain Juppé och François Fillon alla fällts för olika korruptionsbrott, mestadels kopplat till välavlönade låtsasjobb som getts till olika släktingar och medhjälpare.

Undantaget på listan är förre premiärministern Édouard Balladur, som i veckan friades i sitt korruptionsfall – där i gengäld hans gamle försvarsminister François Léotard drog på sig ett villkorligt fängelsestraff.

"Ovanför lagen"

För vissa analytiker är domarna ett sorts äntligen.

"Tiden med arroganta och uppblåsta presidenter som tycks orörbara och ovanför lagen är kanske på väg att ta slut. Sarkozys dom kommer vid ett läge då fransmännen har tröttnat på deras presidenters ansvarsfrihet", skriver statsvetaren Philippe Marlière på Twitter.

"I dag skördar han vad han har sått och måste fundera över det kloka i att fortsätta med sin populism, som inte bara har blivit en fälla för honom själv utan också en risk för landet", anser vänstertidningen Le Monde om Sarkozy.

Rent nationellt ses annars inte Frankrike som särskilt korruptionsbenäget. Antikorruptionsorganisationen Transparency International placerar landet som elva av de 27 EU-länderna – sämre än länderna i nord och väst, men betydligt bättre än syd och öst.

Domstolskritik

Bland många högerpolitiker och högerväljare är ändå irritationen stor. Sarkozy själv har bedyrat sin oskuld och lovat dra sitt fall till Europadomstolen för mänskliga rättigheter, om så krävs.

– Det är en dom som är oförklarlig och fullständigt oproportionerlig, säger Christian Jacob, partiledare för Sarkozys parti LR (Republikanerna), till fransk tv.

Många i partiet skjuter i stället in sig på den särskilda instans som utrett både Fillon och Sarkozy. PNF – Nationella finansåklagarämbetet – inrättades så sent som 2014 men får redan höra att det är politiskt färgat och borde läggas ned.

– Vi måste börja fundera över framtiden för PNF. Utan den skulle Emmanuel Macron inte vara republikens president, hävdar LR-parlamentsledamoten Valérie Boyer för tv-kanalen LCI.

Hon syftar då på hur Fillon fick se sina presidentvalschanser skjutas i sank 2017 när hans fejkade anställning av hustrun Penelope avslöjades och granskades.

Val att vänta

Domen mot Sarkozy kommer bara drygt ett år före nästa presidentval, i april och maj 2022. Vad den får för konsekvenser för LR är svårt att säga. Ingen har på allvar räknat med Sarkozy som kandidat, men däremot som något av en kungamakare, med tungt inflytande över processen.

Både ytterhögern och yttervänstern har samtidigt försökt att utmåla Sarkozy-domen som politisk, snarare än juridisk.

"Sarkozy dömd. Macron gör sig av med en tung rival", twittrade vänsterledaren Jean-Luc Mélènchon.

Opinionsmässigt talar det mesta sedan länge för att valet landar i en ny duell mellan Macron och ytterhögerns Marine Le Pen, som i flera år har legat en bra bit före alla andra tänkbara motståndare.

Publicerad: