Överbefälhavare Micael Bydén. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Överbefälhavare Micael Bydén. Arkivbild.

ÖB: Vi håller tidplanen

Av: 

TT

Publicerad:
Överbefälhavare Micael Bydén. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Överbefälhavare Micael Bydén. Arkivbild.

NYHETER

Försvarsmakten räknar i dag med att kunna hålla både budget och tidtabell för upprustningen.

Men på sikt kan stora utmaningar vänta.

ÖB Micael Bydén lämnade på fredagen in Försvarsmaktens underlag till regeringens budgetproposition för 2022.

Det är det första steget mot att uppfylla riksdagens försvarsbeslut som togs i december. Försvarsbeslutet innebär den största upprustningen på många decennier.

I budgetunderlag beskriver Försvarsmakten för första gången hur, och i vilken takt, försvarsbeslutet kan genomföras.

Enligt ÖB håller den föreslagna planen sig inom både de ekonomiska ramarna och den tidtabell som politikerna beställt.

Stor tillväxt

Försvarsmaktens personal, inklusive hemvärn, bedöms kunna öka från knappt 63 000 i dag, till 78 000 år 2025 och 98 000 till 2030.

– Det är en signifikant ökning, säger Bydén.

Försvarsmakten räknar också med att kunna utbilda 8 000 värnpliktiga per år från 2025. Från 2023 kommer den kortaste grundutbildningen att vara 9 månader och den längsta 15 månader.

För att utbilda värnpliktiga och bygga upp nya förband ska bland annat nya regementen inrättas på flera orter. Arbetet med det är "redan i full gång", enligt Bydén.

Riksdagens försvarsbeslut innebär att Västernorrlands regemente i Sollefteå med ett utbildningsdetachement i Östersund och Dalregementet i Falun ska återinrättas senast 2022 och nå full kapacitet 2026–2030.

Försvarsmakten räknar med att kunna påbörja verksamhet på de tre orterna i slutet av detta år. Även Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg, Norrlands dragonregemente i Arvidsjaur och Upplands flygflottilj i Uppsala ska etableras med start i slutet av detta år.

– Det är före tidsplan, säger Bydén.

För Sollefteå och Falun så kan de nya regementena innebära 70-140 försvarsanställda per ort när verksamheten är fullt utbyggd.

Startar senare

Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn ska etableras först i början av 2025, vilket dock ligger inom politikernas tidtabell.

Ett skäl till att inte också artilleriregementet etableras med start slutet av 2021 är, enligt ÖB, att det i dag inte finns någon militär verksamhet på plats. Det är också ont om redan befintlig infrastruktur som Försvarsmakten skulle kunna använda.

– Där får vi börja om helt och hållet på nytt, säger Bydén.

Han uppger att Försvarsmakten i dag inte ser några avvikelser från politikernas beställda upprustning åtminstone fram till 2025.

Men på sikt finns risker för att Försvarsmaktens planer kan behöva ändras. En är att inköp av försvarsmateriel kan försenas eller blir dyrare än beräknat.

– Jag är helt övertygad om att vi kommer få ingångsvärden längs resan som gör att vi kommer att få justera i investeringsplanen, säger ÖB.

Stora utmaningar

Bydén pekar ut två stora utmaningarna när försvaret nu ska växa. Det ena är den så kallade personalförsörjningen.

– Där vi inte får misslyckas, säger han.

– De som genomgår grundutbildningen ska kunna krigsplaceras, men också vara så attraherade att stanna kvar att man väljer att engagera sig i Försvarsmakten.

Den andra utmaningen är infrastrukturen på de nya regementsorterna och inte minst att få miljötillstånd för övnings- och skjutfält.

Den planerade upprustningen av försvaret ska vara genomförd 2030. På så lång sikt ser ÖB framförallt en avvikelse från politikernas ambitioner.

En av de två beställda divisionsartilleribataljoner kommer inte vara på plats 2030, utan först 2032. Det beror främst på begränsad tillgång på yrkesofficerare med rätt kompetens.

Publicerad: