Arbogamorden 2008

”Jag tänker på Saga och Max hela tiden”

Av: 

Kristina Edblom

NYHETER

Barnen skulle ha fyllt år – i stället planerar familjen deras begravning

Max och Sagas mamma är hemma i Arboga igen.

Nu berättar hon för första gången om tiden efter morden på barnen.

– Det är så overkligt, men det känns i kroppen att jag varit med om det här, säger hon.

Det har gått sex veckor sedan tragedin i Arboga. Sex veckor sedan den 23-åriga mamman lämnade familjens villa i ambulans – utan sina barn Max och Saga.

Hon har kämpat för sitt liv, legat nedsövd, och sakta kommit tillbaka. Vetskapen om att barnen är döda har långsamt sjunkit in.

– Jag har inte förstått så mycket, men det gör jag nu, säger hon.

Mamman har vårdats för svåra skador i huvudet. Hon har fortfarande synliga ärr och huvudet värker. Men läkarna säger att hon är medicinskt återställd.

”Känns bra att veta”

Hennes sambo, föräldrar och syskon har hela tiden funnits vid hennes sida: till en början på neurointensiven i Uppsala och sedan på lasarettet i Västerås.

I lördags återvände hela familjen till Arboga.

Mitt i all sorg är mamman glad och lättad över att vara hemma igen.

Hon har längtat, men omställningen är svår.

I samband med att hon flyttade hem fick hon också för första gången veta precis allt som hänt: hur barnen dödades och att den tyska kvinnan som tidigare hade en flört med hennes sambo är misstänkt för morden.

– Det känns bra att veta, men jag är tacksam för att de har skyddat mig. Nu har jag kunnat ge min bild till polisen, säger hon.

Till slut har hon också öppnat tidningarna och läst alla artiklar som skrivits om henne och hennes barn. Det är tung läsning.

– Hon vill veta allt nu, säger barnens morfar Roland Jangestig.

Minns inte mordkvällen

När Aftonbladet ringer tillbaka har de precis tittat på ”Efterlysts” intervju med Roland som sändes på torsdagen efter morden.

Då låg hon fortfarande nedsövd och visste ingenting om vad som hade hänt. Nu vet hon desto mer – men minns fortfarande inte mordkvällen.

– Det sitter i kroppen, men inte i minnet. Min första reaktion var att det var helt overkligt, samtidigt kan jag känna i kroppen att det stämmer att jag har varit med om det här.

Hon låter stark. Som en överlevare.

– Jag har hela tiden haft familjen, det var jobbigt att höra sanningen. Men de har hjälpt mig.

Tillbaka i huset

Max och Sagas mamma vet att hon har hjälpt polisen trots att minnesbilderna är luddiga. Även om hon inte minns reagerar hon. Av hänsyn till polisutredningen vill hon inte gå in på hur.

I förra veckan åkte hon tillsammans med polisens utredare tillbaka till familjens villa där hon och barnen attackerades måndagen den 17 mars.

– Det kändes konstigt. Men det gick bra. Vissa saker var jobbiga, säger hon.

I går kväll, på klockslaget sex veckor efter morden, samlades familjen utanför huset för att tända ljus.

– Det är jättejobbigt att komma dit, säger Roland.

Platsen är fortfarande avspärrad i väntan på att polisutredningen ska bli klar.

Men mamman och hennes sambo har redan bestämt sig för att den röda villan aldrig mer kommer bli deras hem.

– Vi kommer inte flytta tillbaka dit. Det är ett gemensamt beslut. Nu bor vi med nära och kära tills vi kommer på fötter igen. Vi får ta en dag i taget.

Hon berättar att barnen finns i hennes tankar hela tiden. De närmaste dagarna skulle Max ha fyllt fyra och Saga två. I stället för att förbereda inför födelsedagarna planerar familjen begravningen och minnesgudstjänsten som kommer inom kort.

”De var allt för mig”

Läkarna tror att mamman så småningom kommer att minnas allt. Till dess är huvudet bara fullt av glada minnen av barnen.

– Just nu har jag bara ljusa och bra minnen av dem. Jag tänker på dem hela tiden. Det är ju precis som min familj berättat: Max och Saga var allt för mig.

Hennes röst är fylld av kärlek.

Hon vill passa på att tacka alla som visat sitt stöd för henne och familjen.

– Jag har förstått att människor från hela Sverige har engagerat sig, genom att skicka blommor, tända ljus eller sätta in pengar på Max och Sagas minnesfond. Det ger enorm styrka att veta att så många bryr sig.

Sedan säger Max och Sagas mamma:

– Nu hoppas jag att hela Sverige hjälper till att få fast mördaren. Det är viktigt.

ANNONS EXTERN LÄNK

Missa inte: Den nya muminmuggen för 2021 finns hos Cervera – beställ här!

Cervera

Minnesfond

Skänk en gåva till barnens minnesfond på pg 123895–5. Pengarna går till Rädda Barnen och Svenska HPN-föreningen.

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Arbogamorden 2008