Regeringen har använt fem procent av pengarna till hyreslägenheter

avMarcus Nilsson

1 av 2 | Foto: Jerker Ivarsson
Peter Eriksson (MP), bostadsminister.

11,3 miljarder har regeringen avsatt sedan 2015 för för att öka byggandet av hyres- och studentlägenheter.

Men sedan stödets sattes in har bara en halv miljard betalas ut och cirka 11 000 bostäder byggts, enligt Boverket.

Årets ansökningar avgör om regeringens satsning går i mål eller inte.

Det byggs fler bostäder än aldrig förr i Sverige. Trots det ansåg regeringen tillsammans med Vänsterpartiet 2015 att det var nödvändigt att subventionera bostadsbyggandet för att täcka behöver i framtiden. Därför avsattes 11,3 miljarder under fyra år i investeringsstöd till byggherrarna.

Enligt Boverkets siffror som Aftonbladet tagit del av har fram tills den 27 mars betalats ut 0,5 miljarder kronor och beviljat 2,8 miljarder. 9230 hyresätter och 1626 studentlägenheter byggts sedan 2015.

Regeringen ville med investeringsstödet att fler små, klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror skulle byggas. Satsningen skulle räcka till 15 000 nya hyreslägenheter om året, uppgav regeringen.

”Investeringsstöden är en del av den långa listan med åtgärder som regeringen lägger för att få en helhetslösning på bostadsbristen”, sa bostadsminister Peter Eriksson (MP) i ett pressmeddelande i september 2016.

Fortfarande på startsträckan

– Fortfarande så är man i startsträckan. Det tar tid med detaljplaner och allt som hör till och men det ligger många förfrågningar och väntar, säger Paul Silfwerberg, jurist på Boverket.

Kan ni se att subventionerna haft effekt på byggandet?

– Ja, det kan man delvis säga. Det har gett en god förutsättning för mindre byggherrar då de behöver mindre kapital för att bygga.

Bostadsbrist i 255 kommuner – 52 har fått utbetalat stöd

Av Sveriges 290 kommuner uppger 255 till Boverket att det i dag är underskott på bostäder. Investeringsstöd har betalats ut till 52 kommuner. Totalt har 227 kommuner beviljats någon form av investeringsstöd. I Stockholm där det finns en stor brist på bostäder har stödet beviljats endast en gång.

– Där har man kommit med kritik mot stödet att det är för lågt. Det är inte lönsamt där anser byggarna, säger Paul Silfwerberg, jurist på Boverket.

– Regeringen har försökt höja stödet för att det ska bli lönsamt men det är en förändring som träder i kraft 1 maj i år och det är oklart vilken reell effekt det kan ha, säger han.

Enligt Boverket är situationen fortfarande ansträngd för grupper som är nya på bostadsmarknaden, så som unga och nyanlända, men även för äldre som vill flytta till en mer tillgänglig bostad. Detta trots ett ökat bostadsbyggande.

Ingen succé – än så länge

Tittar man på landet i stort så har det haft effekt, med undantaget i Stockholm. Paul Silfwerberg poängterar att det fortfarande är många projekt som ännu inte kommit igång och att det väntas öka. Men om regeringens satsning lyckats är ännu för tidigt att säga.

– Det handlar om hur ansökningar kommer in 2018 om det går i mål eller inte, säger Paul Silfwerberg, jurist på Boverket.

Bostäderna hade byggts ändå

Sveriges Byggindustrier menar att de bostäder som byggts med hjälp av subventionerna ändå skulle ha byggts och att det har med den just nu rådande högkonjunkturen och inte med subventioner att göra.

– Det är ett misslyckande och det stör bostadsmarknaden. Generella stöd till företag och producenter gynnar inte bostadsbyggandet det hade byggts ändå, säger Anna Broman, bostadspolitisk expert, Sveriges Byggindustrier.

– Man kan tydligt se att projekten som tagit del av stödet låg långt framme i projektering och hade byggts ändå.

Regeringens subventioner ska gynna de små byggherrarna genom att dra ner kostnaderna.

– Stödet är utformat så att bygger då för 1000 kr så får du 1000 kr i stöd, vilket hämmar innovation och effektiviseringar, så vi kan inte se att det gynnar små byggherrar, säger Anna Broman.

ARTIKELN HANDLAR OM