Ett år till presidentval i polariserat USA

avTT

Foto: John Minchillo/AP/TT
Donald Trump trotsade alla förväntningar i det amerikanska presidentvalet 2016. Om ett år ska väljarna, i ett alltmer polariserat USA, återigen säga sitt. Arkivbild.

Högre murar och hårdare tag? Eller allmän sjukvård och skattehöjningar för de rika? Med ett år kvar till nästa presidentval är den amerikanska politiken mer polariserad än någonsin.

Med på dagen ett år kvar till valet är tonläget närmast apokalyptiskt.

– Det som står på spel är inget mindre än den amerikanska demokratins överlevnad, sade president Donald Trump nyligen till anhängare i Texas, enligt nyhetsbyrån AP.

Senatorn Elisabeth Warren och förre vicepresidenten Joe Biden, toppkandidater till Demokraternas nominering, menar bägge att utgången av valet kommer att definiera USA under flera generationers tid.

– Motsättningarna är mycket starka. Det amerikanska politiska landskapet har blivit alltmer polariserat inte bara under Trump utan under de senaste tio åren, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Måste vinna mitten

Trump har gjort hårdför migrationspolitik och stora skattesänkningar till sitt signum. Samtidigt har Demokraterna tagit tydliga steg åt vänster.

Med tilltagande polarisering följer högre partilojalitet. Vilket i sin tur – i rådande opinionsläge – innebär att både Trump och dennes framtida demokratiska utmanare kommer att behöva attrahera mittenväljarna för att vinna.

– President Trump har 35–40 procent som stöder honom oavsett vad som händer. Frågan är om den basen räcker för att bli vald. Han måste ha ytterligare stöd och han måste hitta det bland oberoende väljare, den betydande grupp som varken är republikaner eller demokrater, säger Dag Blanck.

Demokraterna har enligt Dag Blanck visst fog att vara hoppulla.

– Tittar man på kongressvalet 2018 gick Demokraterna fram i precis de distrikt som bägge sidor måste kämpa om, i förorterna till de stora städerna, och bland gruppen kvinnliga väljare.

Vanskligt med vänsterkandidat?

Centrala delar av Trumps politik har inte landat väl hos mittenväljarna.

– Murbyggandet längs gränsen mot Mexiko och interneringen där barn till migranter skiljs från sina föräldrar har skapat starka reaktioner bland oberoende väljare, säger Dag Blanck.

Men det betyder inte att dessa per automatik är redo att rösta demokratiskt. Vilket namn som i slutänden hamnar på valsedeln kommer också att påverka utgången den 3 november 2020.

– Frågan är om de oberoende väljarna skulle stödja en vänsterkandidat som Warren eller Bernie Sanders. Inom Demokraterna förs detta fram som argument för en mittenkandidat, att bara en sådan kan vinna. Då svarar vänsterflygeln att åsikter förändras och att det viktiga är att gå fram med sakfrågorna.