Migrationsverket skärper krav på juridiska ombud

Av: TT

Publicerad:
Migrationsverket skärper kraven på de som företräder asylsökande i asylprocessen. Personer som inte kan visa att de har tillräckliga kvalifikationer kommer att tas bort ur förteckningen över offentliga biträden. Arkivbild.
Foto: Marcus Ericsson/TT
Migrationsverket skärper kraven på de som företräder asylsökande i asylprocessen. Personer som inte kan visa att de har tillräckliga kvalifikationer kommer att tas bort ur förteckningen över offentliga biträden. Arkivbild.

Asylsökanden kan få juridiska ombud utan juristexamen och Migrationsverket har ingen möjlighet att stoppa dem som upprepade gånger visar sig olämpliga.

Nu skärper myndigheten kraven om bevis på juridisk kunskap.

Människor som söker asyl i Sverige har rätt till juridiska ombud att företräda dem i asylprocessen och för rådgivning.

I dag saknas dock formella lagkrav på att offentliga ombud ska ha en särskild examen eller utbildning i exempelvis asylrätt, och Migrationsverket har ingen möjlighet att stoppa olämpliga ombud som biträder en asylsökande i juridiska frågor. Myndigheten kan plocka bort offentliga biträden som missköter sig från enskilda uppdrag, men inte förhindra dem från att ta nya.

När Migrationsverket förordnar biträden utgår de ofta från etablerade personer med kunskaper inom området och har en allmän lista på runt 2 000 personer som själva anmält intresse. Ett hundratal av dessa har inte lämnat in dokumentation som styrker deras kompetens.

"Kan få stora konsekvenser"

Nu kräver myndigheten att de inkommer med dokumentation för att inte bli borttagna från listan. Samtidigt förtydligar man för sina handläggare att de måste genomföra en lämplighetskontroll av ombuden, något som kan ha missats när verket hanterat en stor mängd ärenden, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

I den allra största delen av fallen är förordnandet inga problem, svårigheten är när den asylsökande själv begär ett biträde som kan vara olämpligt eftersom det krävs mycket för Migrationsverket ska säga nej.

– När det väl blir fel kan det få ganska stora konsekvenser för den enskilde. Säg att det är en asylsökande som är ny i landet, en sådan person har ganska liten möjlighet att göra de här bedömningarna. Det finns en risk att man träffar någon som övertalar en om att de kan lösa uppgiften och sedan visar det sig att det kan de inte alls, säger Fredrik Beijer.

Tidigare upprättade myndigheten en "svart lista" över olämpliga biträden, men den har fått tas bort delvis på grund av dataskyddsförordningen GDPR. Det kan ha rört sig om fall där ombudet slarvat men även om ombud som dömts eller misstänkts för brott.

– Vi har möjlighet att ta bort personer från den egna listan men vi har inte möjlighet att registrera misskötsamhet i våra system. Den frågan är fortsatt ett bekymmer för oss, säger Fredrik Beijer.

Kräver lagändring

Sveriges Radios P4 Värmland har rapporterat om flera asylsökanden som drabbats av oseriösa ombud. Bland annat har överklaganden innehållit sakfel och personer har inte fått ta del av alla handlingar i sitt ärende.

Advokatsamfundets generaldirektör Mia Edwall Insulander har till radion sagt att hon vill se en lagändring som förhindrar ombud som missköter sig från att ta fler uppdrag.

– Allting handlar ju om att klienterna ska få bästa möjliga hjälp genom ombud som sköter sitt uppdrag.

Även Migrationsverket har lyft frågan till regeringen om att få föra register över olämpliga ombud, och över de med särskilda kunskaper.

– Jag förstår att lagstiftaren tvekar för personuppgifter är känsliga men vi har ett intresse av att kunna göra det. Så den frågan kommer vi om möjligt att lyfta igen, säger Fredrik Beijer.

Diskuteras politiskt

Inom den parlamentariska kommitté som ska ta ställning till Sveriges framtida migrationspolitik har Centerpartiets riksdagsledamot Jonny Cato tagit upp frågan. Han tycker att det är bra att Migrationsverket nu förtydligar sina kompetenskrav.

– Det tyder på att man tar ett steg i rätt riktning men också att det finns ett uppenbart problem. Jag tycker att vi har en möjlighet att faktiskt inom den parlamentariska kommittén diskutera skarpa förslag men också tillsätta en utredning som på allvar kan se över hur vi kan förstärka rättsäkerheten i asylprocessen.

Någon större förhoppning om att samtalen ska leda till något konkret har han däremot inte.

– Det börjar bli mer och mer uppenbart att man inom den parlamentariska kommittén inte kommer att nå hela vägen fram i skarpa förslag, säger Jonny Cato.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN