Mona Sahlin: Någonting tog slut i mig

Av: TT

Publicerad:
1 av 2 | Foto: Fredrik Sandberg/TT
När skandalen blev ett personligt drev som inkluderade mina barn passerades alla gränsers värdighet, skriver Mona Sahlin i sin nya bok.

Hon har varit tyst i fyra år. Bara berört ämnet flyktigt.

När Mona Sahlin nu i bokform öppnar upp om skandalen kring intyget och livvakten är det med ett överväldigande mörker i bagaget – och en sorg över att ingen kommer minnas hennes 40 år långa politiska gärning.

Klockan var 04.06 när mejlet damp ned i inkorgen. Hon var tvungen att läsa det flera gånger för att ta in innehållet. För att, som hon beskriver det, förstå hur lågt vi alla hade sjunkit.

"Låt mig bara fråga: Är ni kära? Du vet att kärlek förlåter allt och om det är som ryktena säger så kan jag inte se någon anledning att inte berätta det".

Frågan kom från Aftonbladet. Det var den 6 maj 2016.

– Det var så hemskt, därför att jag har ju varit med tillräckligt länge för att inse att när det kommer en sådan fråga från en politisk reporter på den stora kvällstidningen, då är det fler som har den frågan. Då är det detta som det kommer att skvallras om. Det var… Ja, jag dog inombords. Och jag visste ju också hur tufft det skulle bli för honom, för hans fru och hans barn, och för min man och mina barn. Så någonting tog slut i mig den natten.

Avgick direkt

Det är nu mer än fyra år sedan Mona Sahlin avgick som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Under tiden har hon försökt bearbeta vad fyra decennier i offentlighetens ljus gör med en människa. Boken "Makt – Lös" är ett slags memoarer över hennes politiska tid från 2011 när hon avgår som partiledare för Socialdemokraterna fram till i dag. Det är en beskrivning av ett arbete för att få ovetande kommuner att förstå hur de ska handskas med ungdomar som vill resa till Syrien och strida för IS. Och om en granskning som fick henne att fysiskt låsa in sig i veckor.

Hon ställer sig i boken frågan: Är jag fortfarande socialdemokrat? Vi ska återkomma till svaret.

Det var den 4 maj 2016 som Expressen avslöjade att Mona Sahlin skrivit ett osant intyg på myndighetens brevpapper till sin dåvarande livvakt för han skulle kunna köpa en exklusiv bostad i Saltsjöbaden. Hon uppgav att livvakten tjänade sammanlagt 120 000 kronor i månaden – 60 000 kronor i lön från regeringskansliet och 60 000 som hon själv betalade honom. Men lönen från regeringskansliet var i själva verket 42 000 kronor.

– Det som diffade från verkligheten var 20 000, säger Mona Sahlin nu i efterhand.

"Slarvigt och fel"

Hon beskriver att hon vid tillfället förhandlade med kulturdepartementet om livvaktens lön eftersom han fått ytterligare arbetsuppgifter. Hon kände sig klar som nationell samordnare och hade fått ett nytt jobb i New York – vilket vill hon inte gå in på för att organisationen inte ska bli "översköljd med frågor" – och betalade därför livvakten ur egen ficka för den personliga säkerheten under reseförberedelserna.

– Jag ville ju inte att han ägnade tiden åt det med lönen från departementet.

Tanken var att han skulle följa med till USA. Säpo ansvarade inte längre för hennes säkerhet utan den stod Stockholmspolisen för.

– Men jag kände mig inte trygg, så därför blev han anställd. Rakt upp och ned. Han var en duktig person som skyddade mig och jag kände mig trygg med honom.

När hon skrev intyget var inte löneförhandlingen klar – trots det skrev hon summan 60 000 kronor. Det var "slarvigt och nonchalant" men "utan onda avsikter".

– Det var väl otroligt både slarvigt och fel och övermaga av mig att ”det löser sig att skriva den där summan”. Men det är också så att om jag skriver en namnteckning på ett officiellt papper så vet jag ju att det kommer ut. Det är inte så att jag medvetet skriver någonting falskt. Så det är bara en förklaring men det är inte rätt att göra så.

Hon erkände brottet och fick ett strafföreläggande för osant intygande i tre fall. Sahlin försäkrar att hon inte blev lurad och att hon under sina två år skrev flera andra arbetsgivarintyg åt anställda på samordnarens kansli år som innehöll korrekta uppgifter.

Alltid kommit tillbaka

Mona Sahlin har gått igenom många skandaler, och kanske främst förknippas hon med den om den trekantiga chokladbiten. Men hon har alltid kravlat upp till ytan och tagit sig tillbaka till politiken, svarat på journalisternas frågor och uttalat sig. Inte den här gången.

– Jag är bara här, säger hon och visar med handflatan en vattenlinje som går precis under näsan.

Hon beskriver hur en legitim, rimlig granskning blev ett drev mot henne som person. Det var när en reporter frågade om varför hennes son skrev till livvakten på sociala medier och hon kopplade att artiklarna om livvakten insinuerade en kärleksrelation som allt föll samman. Någon kärlek var det aldrig tal om.

– Han var en vän men i första hand var han ju en proffsig livvakt åt mig.

Depressionen gjorde att hon fysiskt stängde in sig i lägenheten och spanade genom nyckelhålet för att undvika reportrar, och när hon vågade sig ut kunde en löpsedel med "Sahlins lögner" få henne att snabbt sätta på sig solglasögonen och återvända hem.

– Efter andra diskussioner och skandaler som jag gått igenom har jag alltid känt att jag vill vara i politiken. "Jag måste klara av det, jag måste komma vidare, jag måste få tillbaka förtroenden så att jag kan fortsätta med det som jag verkligen har älskat hela tiden: att vara politiker." Men så var det ju inte. Det tog slut. Och jag har ingen känsla av att återvinna något slags förtroende utan det här var punkten för mitt politiska liv.

Mona Sahlin känner ibland hur hon fastnar i tankarna och har svårt att prata. Till slut tog hon professionell hjälp och går fortfarande dit regelbundet.

Gått ur partiet

Efter intygsskandalen är den tidigare S-partiledaren rädd att allmänhetens minnesbild blir de svarta rubrikerna. Hon lyfter fram att hon också var den första kvinnliga ordföranden i SSU-klubben, SSU-distriktet, partisekreteraren och partiledaren.

– Sedan är det fan också att det inte blev den första statsministern.

I boken och sommarpratet från i juni frågar hon sig: Är jag fortfarande socialdemokrat? Värderingsmässigt ja, men med sorg ser hon hur den politiska debatten förflyttat sig och hon har nu gått ur partiet.

– Jag har gjort bedömningen att medlem är man när man är med och förändrar och tycker och jag har haft 40 år i den positionen. Nu är det andras tur.

Publicerad: