Konflikten mellan USA och Iran

Esper: Vi kommer att följa krigslagarna

Av: 

TT

USA:s försvarsminister Mark Esper. Arkivbild.

Foto: Evan Vucci/AP/TT

NYHETER

USA kommer i en eventuell attack mot Iran inte att begå de krigsförbrytelser Donald Trump tidigare twittrat om. Det uppger landets försvarsminister Mark Esper.

– Vi kommer att följa de lagar som gäller vid beväpnade konflikter, säger han.

I ett hårt kritiserat inlägg på Twitter i helgen hotade USA:s president Donald Trump med att USA var redo att attackera 52 mål i Iran – där siffran 52 syftar på det antal amerikaner som hölls gisslan i Iran i slutet av 1970- och början på 1980-talet.

Bland målen finns kulturarv, och ett anfall mot dem skulle innebära ett brott mot Haag-konventionen, där anfall mot kulturarv är en krigsförbrytelse.

Esper backar

Trump själv följde upp sitt twitterinlägg med att i söndags upprepa hotet.

– De har rätt att använda bomber och spränga vårt folk i luften, men vi får inte röra deras kulturella platser? Det är inte så det fungerar, sade Trump till reportrar då.

Men hans försvarsminister ville på en presskonferens på måndagen inte bekräfta Trumps ord.

– Vi kommer att följa de lagar som gäller vid beväpnade konflikter, sade Esper kort.

När han pressades ytterligare och fick frågan om det betyder att USA inte skulle angripa dessa mål svarade han kort och gott:

– Det är så krigslagarna lyder.

Brev skapade förvirring

Esper hade då redan fått förneka uppgiften om att USA är på väg att lämna Irak, en nyhet som dagen efter att Iraks parlament uppmanat landets ledning att kasta ut utländska soldater kom via ett brev.

Flera medier tog del av det aktuella brevet som är undertecknat av brigadgeneral William Seely – ledare för USA:s styrkor i Irak – och sänt till ledaren för de irakiska styrkorna. Där står det att de USA-ledda styrkorna i Irak "de kommande dagarna och veckorna ska ompositionera sina styrkor för att förbereda för framtida förflyttning".

Men efter att innehållet i brevet läckt ut tillbakavisade Mark Esper uppgifterna om att USA ska vara på väg att lämna Irak.

– Det har inte tagits något som helst beslut om att lämna Irak, sade Esper på presskonferensen i Pentagon.

Det har inte ens gjorts upp planer för att förbereda de över 5 000 soldaterna för en flytt, tillade han.

– Jag vet inte vad det där brevet är för något... Vi försöker ta reda på var det kommer ifrån. Men vi har inte beslutat oss för att lämna Irak. Punkt slut.

FAKTA: USA-Iran-krisen – dag för dag

  • 28 december 2019: I en raketattack mot en irakisk militärbas nära Kirkuk dödas en civilanställd amerikansk medborgare. Flera amerikaner och irakiska soldater skadas. USA lägger skulden på den Iranstödda shiamilisen Hizbollah-brigaderna.
  • 30 december 2019: USA genomför flyganfall mot fem av Hizbollah-brigadernas baser i Irak och Syrien. Enligt Pentagon genomfördes anfallen som svar på upprepade angrepp som milisen utfört mot baser i Irak där styrkor från den USA-ledda koalitionen är placerade.
  • 31 december 2019: Demonstranter försöker storma USA:s ambassad i Bagdad i protest mot de amerikanska flyganfallen. Vid ett tillfälle tar de sig in genom grindarna. Irakiska säkerhetsstyrkor hindrar inte demonstranterna från att ta sig in i högsäkerhetsområdet Gröna zonen, där ambassaden ligger.
  • 3 januari 2020: Den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani, chef över Irans revolutionsgardes specialstyrka Quds, dödas i en drönarattack på väg från flygplatsen i Bagdad. Attacken sker på order av USA:s president Donald Trump. Irans president Hassan Rohani utlovar hämnd. Vid drönaranfallet dödades även den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis, en av de högsta ledarna inom milisgruppen Hashed al-Shaabi, Folkets mobiliseringsstyrkor.
  • 4 januari 2020: Nato pausar temporärt arbetet med att utbilda irakiska säkerhetsstyrkor i Irak. Sveriges försvarsmakt, som har ett 70-tal personer i den multinationella insatsstyrkan, gör detsamma.
  • 5 januari 2020: USA:s president Donald Trump hotar att slå ut 52 viktiga iranska mål, om Iran gör verklighet av sina hot om vedergällning (antalet 52 representerar de 52 amerikanska gisslan som togs av Iran mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981 red. anm.) Iraks parlament antar en resolution med kravet att USA:s militär ska kastas ut ur landet. Iran meddelar att landet inte längre begränsar sin anrikning av uran och överger därmed i praktiken kärnteknikavtalet från 2015. USA lämnade avtalet 2018.
  • 6 januari 2020: Generalen Qassem Soleimanis kvarlevor förs genom Teheran i en begravningsprocession. Enligt statliga iranska medier manifesterar miljontals människor på Teherans gator. Demokraterna i representanthuset i USA:s kongress lägger fram ett förslag om att begränsa president Donald Trumps befogenheter att vidta nya militära åtgärder mot Iran.
  • 7 januari 2020: Irans parlament röstar igenom en resolution som klassar alla USA-soldater som terrorister. Soleimani begravs i sin hemstad Kerman.

Sammanställning: TT/Aftonbladet

ANNONS EXTERN LÄNK

Dagens hetaste match på Oddset: Tjeckien–England. Den som vet mest vinner mest. Till Oddset.

Svenska Spel

Publisert:

LÄS VIDARE

USA nekar Zarif visum

ÄMNEN I ARTIKELN

Konflikten mellan USA och Iran

Mark Esper

Iran

Kulturarv

Pentagon