Migrationsverket

Hundratals ensamkommande kan bli bostadslösa

avTT

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Uppemot 750 ensamkommande måste flytta från Migrationsverkets boenden i början av nästa år. Arkivbild.

Hundratals ensamkommande ungdomar måste lämna Migrationsverkets boenden i början av februari.

Nu går frågan om bostad och försörjningsstöd över till kommunerna, men Sveriges Kommuner och Landsting kan inte garantera att alla får tak över huvudet.

Den 31 januari 2020 får omkring 750 ensamkommande ungdomar beskedet att de har tre dagar på sig att hitta ett eget boende. Personerna omfattas av den så kallade gymnasielagen som ger dem rätt att stanna i Sverige för att fullfölja gymnasiet, men ska alltså inte vara statens ansvarsområde i fortsättningen efter Migrationsverkets rättsliga ställningstagande från i måndags.

– Vi förstår att det här är ett väldigt tungt besked för personerna i och med att det innebär så stora förändringar. Det är därför vi avvaktar med att skriva ut dem fram till den 31 januari, med hänsyn till att de ska kunna studera klart höstterminen men också få tid att leta efter ett nytt boende. Men vi gör det också med hänsyn till kommunerna, säger Veronika Lindstrand Kant, avdelningschef för nationell samordning vid Migrationsverket.

Stöd från kommunen

Migrationsverket hänvisar till en dom i kammarrätten i juni som slår fast att personer som har uppehållstillstånd men inte omfattas av bosättningslagen, inte heller ska få boende eller dagersättning från myndigheten. Ansvaret går i stället över till individen.

– Vi hoppas att så många som möjligt ska kunna hitta eget boende, men om personerna inte kan det finns det naturligtvis en möjlighet att ansöka om bistånd från kommunen, säger Lindstrand Kant.

Men Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som företräder landets kommuner och regioner, kan inte garantera att hela gruppen får tak över huvudet eftersom det är osäkert om socialtjänstlagen omfattar dem som fortfarande väntar på besked om uppehållstillstånd.

– Nej, och det är förstås bekymmersamt att regelverket är så komplicerat att en del unga människor kommer att befinna sig i ett glapp mellan att få uppehållstillstånd och att tvingas lämna Migrationsverkets boenden, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg vid SKL.

– Här håller vi på och analyserar frågan och får återkomma till kommunerna med vårt besked.

Vänder sig till regeringen

SKL är kritisk mot att Migrationsverket inte har drivit frågan till högsta instans innan myndigheten fattat ett beslut, och uppmanar dessutom regeringen att se till att lagstiftningen blir tydligare.

– Det vi vänder oss mot i första hand är bollandet fram och tillbaka när rättsläget är osäkert, säger Lennartsson.

– Här borde lagstiftaren ta sitt ansvar och peka på vad som faktiskt ska gälla.

ARTIKELN HANDLAR OM