Frän demokratdebatt i Miami

avTT

1 av 3 | Foto: Wilfredo Lee/AP/TT
Demokratiska presidentkandidaterna Joe Biden och Bernie Sanders under debatten i Miami.

Nu har de 20 främsta aspiranterna till att bli Demokraternas presidentkandidat i USA:s val nästa år presenterat sig.

I partiets andra stora debatt gick två av de stora favoriterna, Joe Biden och Bernie Sanders, in i ringen.

– Jag håller fast vid facklan, sade Biden när han attackerades av yngre kandidater.

Biden och Sanders var i fokus inför debatten och blev också kvällens mittpunkt. Sanders med flera utspel långt till vänster om de övriga, Biden genom att vara den rådande favoriten och den i fältet som tidigare haft allra mest makt i form av vicepresidentskapet under Barack Obama.

– Donald Trump tror att Wall Street byggde USA, men det var det amerikanska folket som byggde USA, sade Biden i sitt inledningsanförande, och satte tonen till inledningen av debatten – mot presidenten och för bättre villkor för medelklassen.

Intresset bland allmänheten i USA var stort. Omkring 18,1 miljoner tittare såg debatten, vilket är det högsta antalet hittills som sett en primärvalsdebatt mellan presidentkandidater från Demokraterna, rapporterar NBC News enligt Reuters. Det tidigare rekordet var 15,8 miljoner tittare, i oktober 2015.

Kandidaterna presenterade sina förslag om hur stora väljargrupper ska få det bättre, främst genom billigare sjukvårdsförsäkringar. Men det var bara Bernie Sanders, som kallar sig själv demokratisk socialist, som sade att han skulle höja skatterna för medelklassen.

– Men sänka försäkringspremierna, lade senatorn från Vermont till.

Alla mot Biden

President Donald Trump fick av naturliga skäl ta emot den ena rallarsvingen efter den andra, och kandidaterna tävlade om vem som snabbast skulle revidera presidentens beslut så fort de satt sin fot i Vita huset.

Men tidigt i debatten utkristalliserade sig även ett annat huvuddrag – en kamp mellan nio kandidater och den före detta vicepresidenten Joe Biden.

Biden fick ofta slå ifrån sig, allra mest när Kamala Harris, senator från Kalifornien och dotter till jamaicanska och indiska invandrare, kritiserade hans tidigare beslut och åsikter i rasfrågor. Hon ville inte låta publiken glömma att Biden på 1970-talet, enligt henne, varit motståndare till åtgärder för att minska segregationen.

– Det tog på ett personligt plan, sade Harris, som själv som skolflicka tog del av åtgärderna.

Harris starka inlägg i rasfrågan och andra uttalanden riktade mycket av strålkastarljuset mot henne, och tidiga kommentarer pekade ut senatorn som den kanske största vinnaren under kvällen.

Hätsk atmosfär

Överhuvudtaget blev den andra debatten på lika många dagar en mer hätsk affär än torsdagens. Flera gånger pratade kandidaterna i munnen på varandra.

När 38-årige Eric Swalwell, representanthusledamot från Kalifornien, tyckte att facklan borde skickas vidare till en ny generation, och citerade dubbelt så gamle Joe Biden från 1980-talet, svarade Biden att han fortfarande håller facklan vid liv innan ett ordkrig tog vid.

Till slut fick Kamala Harris nog och röt till.

– Det amerikanska folket vill inte lyssna på ett matsalsbråk, de vill veta hur de ska få mat på bordet.

Om de verkligen fick det under debatten återstår att se, men mer än under första kvällen var det nu också tydligare att flera kandidater, med redan litet stöd, hade svårt att nå ut med sitt budskap.

Kandidater som Marianne Williamson, Andrew Yang och Michael Bennet hamnade oftast i skuggan av de stora elefanterna, som främst debatterade med varandra.