Nationella prov ska bli digitala

NYHETER

Lärare och elever har stora förändringar i de nationella proven att vänta. Redan nästa år blir upplägget delvis ett annat, enligt utbildningsminister Gustav Fridolin.

Det gick både bra och mindre bra för alla niondeklassare som skrev nationella prov i våras. Bäst gick det i engelska, där endast tre procent blev underkända och den genomsnittliga betygspoängen blev 15 av 20. Sämst gick det i svenska som andraspråk med 23 procent underkända. I matematik, kemi och historia var andelen underkända 13 procent, enligt Skolverket.

Provresultatet visar precis som tidigare års prov och slutbetyg att nyinvandrade elever presterar sämre, tjejer klarar sig bättre än killar och att högutbildades barn klarar sig bättre än lågutbildades. Skolverket gör dock inga jämförelser av provresultat över tid, eftersom proven kan ha olika betoning från år till år.

Tidigareläggs

De nationella proven ska stödja en rättvis betygssättning. Men proven tar mycket tid och kraft, och nu väntar stora omgörningar.

– Det är vår tydliga målsättning att lärarna ska få ägna sig mer åt att lära ut, mindre åt att administrera och rätta nationella prov, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Redan nästa år kommer proven att genomföras tidigare under läsåret. Syftet är att lärarna ska hinna stötta de elever som inte klarar proven, och alltså riskerar att få F (ej godkänt) också i slutbetyget.

Digitala prov

Nästa år kan eventuellt också de första försöken med digitala prov och extern rättning genomföras. Saken utreds som bäst på utbildningsdepartementet.

– Flera länder har redan digitaliserat sina prov. Vi är ju faktiskt ett av världens mest digitala länder, men fortfarande tar till och med kopieringen av de nationella proven mycket tid på skolorna, säger Gustav Fridolin.

Det kan också bli aktuellt att låta några av proven bli frivilliga för skolorna i väntan på att ett nytt provupplägg är på plats.

TT