Ukrainas komplexa position mellan världsmakterna

NYHETER

Ett medlemskap i EU-gänget – eller Vladimir Putins hårda hand på axeln.

Statsminister Fredrik Reinfeldt sammanfattade Ukrainas komplexa position på EU-toppmötet i Vilnius förra veckan:

– När det gäller Ukraina så måste de fatta beslut om ett vägval. Vill man komma in i EU-familjen som är grundad på värderingar eller mer luta sig åt en mer auktoritär tradition. Det beslutet måste Ukrainas folk fatta, sa han då.

Stämningen var spänd långt innan Ukrainas president Viktor Janukovitj åkte till Vilnius för ett möte mellan EU:s ledare och medlemmarna i Östliga partnerskapet i förra veckan.

Den populära politikern Julia Tymosjenko, fängslad efter fabricerade anklagelser, uppgav via sina dotter i oktober att hon kunde tänka sig att möta presidenten med en kompromiss.

Hon får lämna ukrainskt fängelse, få vård för sina ryggbesvär i Tyskland, och därmed aldrig mer återvända till landet där hon försökt bli president.

Om han går med på ett frihandelsavtal med EU.

– Hennes beslut baseras framförallt på det faktum att Ukraina går igenom den här historiska tiden när landet ska bestämma sig för, och ta steget mot, att gå med i den europeiska familjen. Det är för att försäkra att gemenskapen inte blockeras eller förhalas på grund av hennes beslut att stanna i landet, sa dottern Yevgenia Tymosjenko, 33, till nyhetsbyrån Reuters.

Blev inget avtal

Tymosjenko har suttit fängslad sedan 2011 för ”maktmissbruk” efter att ha besegrats av Viktor Janukovitj i presidentvalet i februari året före. Hon hade innan dess suttit som folkvald premiärminister – och sparkats av Janukovitj från samma post.
Men Janukovitj var bara tveksamt positiv till Tymosjenkos försoningsförslag.

Nu, efter toppmötet, sitter Julia Tymosjenko kvar i ukrainskt fängelse.

I stället för en öppen ton kom Viktor Janukovitj till EU-toppmötet i Vilnius med en lång kravlista, något som inte gillades av EU:s representanter som vill integrera öststaterna ekonomiskt.

Det blev inget avtal.

– Han framställer långa listor som han menar att vi ska gå med på. Det är inte riktigt så det här samarbetet är tänkt att vara uppbyggt. När det gäller Ukraina så måste de fatta beslut om ett vägval. Vill man komma in i EU-familjen som är grundad på värderingar eller mer luta sig åt en mer auktoritär tradition. Det beslutet måste Ukrainas folk fatta, sa statsminister Fredrik Reinfeldt efter besvikelsen när Janukovitj vägrade skriva på frihandelsavtalet.

Krav från revolutionens tid

EU:s krav var tydliga: Acceptera EU:s värdegrund med marknadsekonomi, demokrati, rättstatsprinciper och mänskliga fri- och rättigheter.

Inte olikt de krav som Julia Tymosjenko och Ukrainas demonstranter hade redan under orangea revolutionen 2004, när landet slog sig fritt från rysk dominans och västvänlige Viktor Jusjtjenko blev president. Men i presidentvalet 2010, mellan Tymosjenko och ryssvänlige Viktor Janukovitj blev den senare president, trots anklagelser om valfusk, och beroendet till Ryssland har därefter fortsatt.

Men det är också ansträngt. Redan 2006 tvistade Ukraina med om gaspriserna med Ryssland, och stormakten har stoppat gasleveranserna två gånger, vilket ökat instabiliteten i landet.

Det är från den synvinkeln inte svårt att förstå varför Janukovitj väljer att åka till Moskva och underteckna ett avtal om framtida ekonomiska förbindelser med Vladimir Putin i stället.

Men precis som 2004 har han folket emot sig. Julia Tymosjenko har börjat hungerstrejka. Partivänner till Janukovitj har avgått i protest efter det misslyckade EU-mötet och våldet i helgen.

– Vi måste lyda huvudkravet från dem på gatan: att regeringen avgår, säger parlamentsledamoten Inna Bohoslovska, som lämnat Regionernas parti, enligt TT.

Fotnot: I en tidigare version av artikeln stod felaktigt att Janukovitj vann över Jusjtjenko i valet 2004. Det är nu rättat.