Aftonbladet fälld av Pressens opinionsnämnd

NYHETER

Aftonbladet klandras av Pressens opinionsnämnd för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

Fällningen gäller ett antal publiceringar om en kvinna som försvann den 18 augusti 2004. Hon återfanns senare mördad.

Ärendet har nr 74/2005 hos Pressens opinionsnämnd.

Publiceringarna:

Kvinnans för- och efternamn angavs i publiceringarna. Här ersätts dessa med A.

Den 3 september 2004. På tidningens löpsedel och förstasida stod: "Polisens hemliga spår: (A.) blev ritualmördad Sexbilder utlagda i skogen." Ett fotografi av A. visades intill med bildtexten "Mördade psykologen". Inne i tidningen fanns ett uppslag med överrubriken "Det kan vara ett ritualmord".

En av uppslagets artiklar hade rubriken "(A.) fördes till plats med porr-bilder". I ingressen stod att polisen hade hittat en ritualplats för extrema sexuella intressen nära den plats där (A.) hittades död.

Den 4 september 2004. Tidningen publicerade förstasidespuffen "Psykologmordet Vittne såg man i peruk". Inne i tidningen fanns huvudrubriken "Vittnen såg en transvestit". Mycket tydde på att A. självmant gått in i skogen och sedan huggits ihjäl. Nu hoppades polisen på att vittnesmål från platsen skulle bidra till att lösa mord-gåtan.

Den 14 september 2004. Förstasidespuffen löd "Korslagda benpipor på platsen där (A.) mördades". En bild på A. publicerades intill. Inne i tidningen fanns rubriken "Benpiporna låg i kors på mordplatsen". Polisen hade gjort ett makabert fynd bara några meter från den plats där A. hittades mördad.

Den 7 oktober 2004. Löpsedeln och förstasidan hade rubrikerna "KÄND SEX-förbrytare häktad för MORDET PÅ (A)" - angiven med sitt efternamn i versaler).

Inne i tidningen löd en av artikelrubrikerna 37-åringen misstänks inblandad i sexhandel. Den gripne 37-åringen misstänktes ha fört flera unga flickor till sexhandeln i Sverige.

Den 8 oktober 2004. Inne i tidningen fanns rubriken Mördades för ett par 100-lappar. I ingressen stod att A. gett de misstänkta mördarna skjuts i sin bil. Sedan mördades hon - för några hundralappar och en mobiltelefon.

Anmälan

Publiceringarna anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av A:s far. I anmälan med kompletteringar anförde han i huvudsak följande:

Aftonbladet hade inte visat hänsyn gentemot brottsoffret och de anhöriga. Det hade inte varit motiverat att publicera utredningstekniska detaljer och personuppgifter utöver vad polisen ansåg att brottsutredningen krävt.

Anmälaren reagerade mot att tidningen publicerat makabra detaljer om t.ex. skadornas karaktär samt antalet knivhugg. Han kritiserade spekulationerna kring ritualmord och vände sig även särskilt mot löpsedeln den 7 oktober "Känd sexförbrytare häktad för mordet på (A.)". Den kopplade samman hans dotter med sex, trots att tidningen samma dag skrev om att det var ett rån-mord. Tidningen fullföljde de snuskskriverier som avvisats av polisen som grundlösa.

Han ifrågasatte också den tidiga namnpubliceringen. Den hade förstärkt de anhörigas trauma och saknade allmänintresse eftersom fallet inte gällde en offentlig person. Han kritiserade också det personliga tilltalet med enbart förnamn och uppgifter som att hon var fembarnsmamma. Namnet i sig hade en känsloladdning och förstärkte sorgen, särskilt kopplat till bilden. Det kändes som en kränkande brutal närgångenhet.

Anmälaren framförde även kritik mot att tidningen publicerat bilder på A. i nästan varje artikel, även utan samband med polisens efterlysning och familjens desperata vädjan för den bortrövade kvinnans liv. Att dag efter dag se bilden kopplad till fantasifulla spekulationer upplevdes som att tidningen rev i ett öppet sår.

Tidningens svar

Tidningen anförde att det hade varit en lång process från att A. försvann, den 18 augusti 2004, till dess att polisen grep den misstänkte mördaren, den 5 oktober 2004. Ett oförklarligt försvinnande och sedan ett konstaterat mord som hade skett under märkliga omständigheter. Fallet grep tag i många människor och det fanns ett behov hos allmänheten att få frågor besvarade. Detta motiverade den omfattande publiciteten.

I det aktuella ärendet sammanföll familjens och allmänhetens intresse av att få information så länge A:s kropp inte hade hittats. Familjen hoppades att publiciteten skulle hjälpa till och allmänheten ville veta vad som hänt. När hon påträffades död förändrades detta. Allmänheten ville fortfarande ha information medan familjen önskade sörja i lugn och ro. Det uppstod en uppenbar motsättning mellan allmänintresset och familjens krav på skydd för privatlivets helgd.

Det var från början A:s anhöriga som ville att tidningarna skulle publicera namn och bild. Tidningen publicerade, med något undantag, både förnamn och efternamn.

Både när det gällde uppgifterna om "ritualplats" och fynden av benknotor i närheten av platsen där A. hittades, förekom uppgifterna i polisutredningen. Tidningen redogjorde för detta men poängterade också att det inte var fast-slaget att detta hade något med mordet att göra. Det var relevant att under polisutredningens gång berätta om olika spår och teorier som polisen arbetat med.

Tidningen ville inte säga att den varit felfri i rapporteringen om mordet. Det fanns säkert detaljer och uppgifter som man i efterhand kunde säga att den borde ha avstått från att publicera. Tidningen beklagade detta.

Anmälarens kommentar

Anmälaren reagerade mot det stora intresset för makabra detaljer (blodspår, knivhugg, porrbilder etc.) och allehanda spekulationer. Polis och åklagare hade betecknat det mesta som skrivits som nonsens utan bäring på utredningen. De hade vägrat kommentera uppgifter om kroppsskador o. dyl. av hänsyn till de anhöriga. Denna typ av uppgifter, stort uppslagna, upplevdes som mycket kränkande av de närmast berörda. Användningen av enbart förnamn var påträngande och kunde inte försvaras av allmänintresset. Det var anmärkningsvärt att tidningen hänvisat till att polisutredningen innehöll uppgifterna om korslagda ben bland tända ljus, eftersom det var tidningen som uppmärksammat polisen på saken och därmed fått in uppgifterna i utredningen. Spekulationerna kring sex hade också känts förfärliga.

PO:s beslut

Publiceringarna gällde en händelse av uppenbart allmänintresse. Även om jag har förståelse för det obehag de anhöriga måste ha känt när de gång på gång såg A:s namn och bild i tidningen, motiverades utpekandet av allmänintresset. Identifieringen av brottsoffret var i detta fall inte att anse som kränkande.

Men även vid en publicering med mycket stort allmänintresse skall tidningen visa brottsoffer och anhöriga största möjliga hänsyn. De långtgående och framskjutna spekulationerna kring ritualmord och kopplingen till sex, med uppgifter om porrbilder, mördarens fantasier, korslagda benknotor etc. var hänsynslösa och saknade tillräcklig grund. Genom löpsedeln och förstasidan i samband med gripandet, gjordes också en fortsatt koppling till sex, trots att tidningen samtidigt kunde rapportera om att det rörde sig om ett rånmord. Vid en samlad bedömning anser jag att tidningen brustit i hänsyn till A:s minne och till hennes närstående.

Därför bör pressetisk kritik riktas mot Aftonbladet. Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd.

Tidningens yttrande till Pressens Opinionsnämnd

Tidningen insåg att den långt utdragna jakten på A:s mördare varit oerhört uppslitande för de anhöriga och att den intensiva mediebevakningen inneburit ytterligare påfrestningar.

I skärningspunkten mellan allmänhetens rätt till information och den enskildes rätt till skydd för sitt privatliv måste de svåra pressetiska avgörandena ske. Tidningen trodde på en långtgående öppenhet utan att man för den skull frossade i detaljer som inte hade betydelse för förståelsen av vad som hänt. I vissa fall hade tidningen här gått över gränsen i den nu aktuella publiceringen.

Tidningen delade dock inte PO:s bedömning. Publiceringarna om ritual-platsen och benknotorna ingick i polisens utredning.

Pressens Opinionsnämnds beslut

I ärendet har PO på anförda skäl funnit grund för pressetisk kritik mot tidningen. Nämnden gör samma bedömning av publiceringarna som PO vad gäller allmänintresset och identifieringen av brottsoffret.

I publiceringarna ingick uppgifter om ritualmord och om kopplingar till sex på sätt PO närmare har redovisat. I uppgifterna fanns långtgående och framskjutna spekulationer om detta.

Till sist stod det på en löpsedel att det var en känd sexförbrytare som häktats för det som tidningen samtidigt rapporterade vara ett rånmord.

Nämnden anser att publiceringarna i de nämnda avseendena skall föranleda kritik. Nämnden finner att tidningen härigenom åsidosatt god publicistisk sed.

Rättelse: Fel bild på Kajsas och Måns nya hus