Vintern sprider skräck i Lesbos flyktingläger

Foto: Petros Tsakmakis/AP/TT
"Vi duschade i kallvatten trots att det var snö ute" berättar afghanske Muhammad Mehdi om de nästan två år som han bodde i flyktinglägret Moria. Arkivbild.
Foto: Petros Tsakmakis/AP/TT
En asylsökande hoppar över en pöl i Moria, den gamla militärbas som 2015 ombildades till en flyktinganläggning. I dag är det Greklands största. Arkivbild.
Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
Moria är en gammal militärbas som har gjorts om till flyktingläger. Det är den största flyktinganläggningen i Grekland och extremt överbelagd. Arkivbild.
Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
En syrisk kvinna lagar mat över öppen eld i ett provisoriskt läger som ligger utanför Moria på Lesbos. Arkivbild.
Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
Det bor omkring 3 000 barn i flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos. Arkivbild.
Foto: Privat
Muhammad Mehdi, 22 år från Afghanistan, i Moria januari 2017.
NYHETER

Omkring 8 000 människor trängs på den gamla militärbasen på Lesbos – som egentligen bara har plats för 3 000. Med kylan i antågande varnar hjälporganisationer för en humanitär katastrof i de grekiska flyktinglägren.

– Här är alla rädda för vintern, säger Muhammad Mehdi som bodde i flyktinganläggningen Moria i två år.

Människor som tvingas köa i timmar för lite mat – som ibland är möglig. Utdelning av en 1,5-litersflaska med vatten varje morgon som ska räcka till både dricksvatten och matlagning under dagen. Avloppsvatten som läcker ut i tält där barn lever och bor.

Hittills i år har Grekland tagit emot över 23 000 flyktingar och migranter, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Allt fler kommer till den största flyktinganläggningen Moria på ön Lesbos där hjälporganisationer varnar för en allt sämre humanitär situation. Bara under de två första veckorna i september kom 1 500 personer hit, rapporterar Läkare utan gränser.

– Det har aldrig varit så här mycket människor. Containrarna står väldigt tätt, ibland staplade på varandra. Tält är uppsatta däremellan. Det finns ingen plats, säger Jana Frey på International Rescue Committe (IRC) som driver ett hjälpcenter en bit bort.

– Vissa dagar finns inget rinnande vatten för att överhuvudtaget kunna tvätta händerna eller spola i toaletten.

Många självmordsförsök

Tillvaron för de asylsökande i Moria, varav de flesta kommer från Syrien, Irak och Afghanistan, är enormt psykiskt påfrestande, enligt IRC som uppger att 30 procent av de som besöker organisationens hjälpcenter har sagt att de har försökt att ta livet av sig. Nu väntar dessutom en lång period av regn och kyla.

Den 22-årige afghanen Muhammad Mehdi bodde i Moria i knappt två år, men fick asyl i december 2017. Nu kommer han regelbundet tillbaka för att hälsa på sina vänner – och han minns hur det var när flyktinglägret var hans hem.

– Då var det många som dog på grund av det kalla vädret. Här är alla rädda för vintern. Vi duschade i kallvatten trots att det var snö ute, säger Mehdi till TT över telefon.

Prostitution, våld och smuggling av såväl människor som droger är vanligt förekommande, enligt honom. Ensamkommande barn och kvinnor är särskilt utsatta.

– Det är inte som ett läger, utan som en annan stad från en annan värld. Det är en mardröm och ett fängelse, långt ifrån civilisationen.

"Är utom kontroll"

Flera hjälporganisationer kallar situationen i Moria för en humanitär katastrof och har gått samman för att kräva bättre villkor. De grekiska myndigheterna har svarat med att flytta omkring 2 000 personer till fastlandet. Det är en början, men långt ifrån tillräckligt, enligt Luca Fontana som jobbar för Läkare utan gränser.

– Läget är helt utom kontroll och behöver åtgärdas snabbt innan vintern kommer, säger han.

Fontana projektleder arbetet vid organisationens två kliniker som ligger utanför Moria. Efter det att EU stängde sina gränser och avtalet med Turkiet kom på plats 2016 får bara ett fåtal organisationer vistas inne på anläggningen. Myndigheterna erhåller i nuläget bara en läkare i Moria – och utöver det finns enstaka volontärarbetare med läkarutbildning, enligt Fontana.

– De arbetar dagtid men inte på natten, det är för farligt. Våld är vanligt, men ännu mer vanligt på natten.

Den ena av de två klinikerna är för kvinnor och barn, den andra ger psykisk hjälp till de som lider av svåra trauman. Enligt Läkare utan gränser har ett av fyra barn någon form av självskadebeteende.

– Behovet är enormt, människor är traumatiserade av krig och tortyr och här blir de ytterligare traumatiserade. Ihopklämda i ett läger under omänskliga förhållanden där de får slåss om toalett och dusch.

Rättad: I en tidigare version förekom felaktiga uppgifter om antalet flyktingar och migranter som anlänt till Grekland 2018.