Svensk bakom fynd av faraonsk massgrav

avTT

Foto: Gebel el Silsila Project
Här lyfter delar av teamet upp en av barnsarkofagerna av sandsten.
Foto: Gebel el Silsila Project
Lotusformad amulett, funnen i den vattenfyllda massgraven.
Foto: Gebel el Silsila Project
Graven ligger under vatten, fylld med sand och slam.

50 vuxna och 25 barn begravda för flera tusen år sedan i ett djupt gravschakt från den 18:e dynastin – så lyder det nya fyndet av svenska arkeologen Maria Nilsson och hennes team i fornlämningen Jabal al-Silsila i Egypten.

– Det är skelett efter skelett efter skelett, säger hon.

Området är ett gammalt stenbrott, där material på sin tid hämtades till tempelbyggen runtom i södra Egypten. Sedan 2012 pågår utgrävningar som varje år bjuder på nya spektakulära upptäckter. Fyndet av massgraven gjordes förra året, men det var först i höstas som Maria Nilsson, arkeolog vid Lunds universitet som leder arbetet tillsammans med sin man John Ward, kunde påbörja utgrävningen.

Tusentals år

Fem meter under jorden ligger gravschaktet som består av två kammare – fyllda med vatten, sand och slam. Och kvarlevor av kroppar som tros vara runt 3 400 år gamla.

Utgrävningsarbetet är en stor utmaning och pågår fortfarande, berättar Maria Nilsson.

– Vi är inte klara med första kammaren än, men vi har hittills tagit upp 50 vuxna och 25 barn, säger hon och fortsätter:

– Schaktet visste vi om redan förra året, men i oktober började vi förstå själva betydelsen av graven.

Övre medelklass

I det aktuella schaktet har fynd av gravgåvor gjorts, som kan berätta en del om de människor som begravts där. Det rör sig om bland annat skarabéer, amuletter och olika sorters förvaringskrukor. Enligt Maria Nilsson handlar det om gåvor till människor som hade det gott ställt och som tillhört minst tre generationers faraoner: Thutmosis II, III och Amenhotep II.

– Det vi kan se på gravgåvorna och själva arkitekturen på gravarna är att de tillhör en övre medelklass. På ett eller annat sätt tror vi att de varit involverade i stenbrottsarbetet.

Vid utgrävningarna har teamet hittat tre sandstenssarkofager, varav två är utgrävda och innehöll två små barn.

En epidemi?

Arkeologerna har flera teorier kring varför alla kroppar begravts på en och samma plats. En handlar om prästerskap som kan ha samlat ihop döda kroppar i jakt på lediga gravar.

– Den andra teorin som vi jobbar med är att det kan ha varit en epidemi och att något orsakade behov av en stor grav för de som dog under en kort period, säger Maria Nilsson.

Det svensk-egyptiska teamet vid Jabal al-Silsila har mycket arbete framför sig. I februari åker Maria Nilsson och John Ward tillbaka till Sverige, och återvänder till utgrävningsplatsen först nästa höst.