Dag 37 och oljan fortsätter forsa okontrollerat

NYHETER

Hur kan någon få ägna sig åt så här miljöfarlig verksamhet utan en färdig katastrofplan?

Foto: Enorma mängder olja i vattnet utanför USA:s kust.

37 dagar har gått sedan oljeriggen Deepwater Horizon exploderade och oljan började spruta okontrollerat i havsdjupet.

Dag 37 av handfallenhet och frustration.

Obama råskäller men visar inget ledarskap. Han är i BP:s händer.

Foto: Barack Obama.

Jag vill inte påstå att BP och USA:s oljeexperter sitter och rullar tummarna. Förmodligen jobbar de dygnet runt med att hitta ett sätt att stoppa läckan och rädda sitt eget skinn.

Vad som förvånar mig är hur man kan få syssla med en så här potentiellt miljöfarlig hantering utan en färdig plan för hus en katastrof ska hanteras.

Att en rigg börjar brinna och olja börjar läcka okontrollerat måste väl ändå finnas med i beräkningarna när man ägnar sig åt djuphavsborrning. Då ska det inte behöva ta över en månad att stoppa läckan.

Nu är det som man testar sig fram i blindo och skyller på att allt arbete måste ske med fjärrstyrda farkoster eftersom dykare inte kan gå så djupt. Vilket knappast kan vara en nyhet.

Kan man inte stoppa en läcka borde man inte få borra på de här djupen.

Top kill

BP har nu testat minst tre metoder. Tänk om de varit lika effektiva som namnen är tuffa.

Top hat, Top kill och junk shot.

Top hat – innebär att man sätter en stålbehållare över läckan som stoppar det okontrollerade flödet. Funkade inte.

Junk shot – man bombarderar läckan med en cocktail av strimlade bilddäck och golfbollar för att täppa igen hålet. Funkade inte.

Top kill – lera sprutas ner i läckan för att minska trycket på oljestrålen tillräckligt för att sedan kunna gjuta en cementklump ovanpå hålet. Om ett dygn vet vi om den här metoden lyckats.

Hjälplös

Medan BP testar sig fram tvingas Obama stå vid sidlinjen och hjälplöst se på. Vid en katastrof av den här digniteten förväntas presidenten ta ledarskapet. Men myndigheterna saknar både kompetens och utrustning för att ta över räddningsarbetet. Obama är helt i händerna på oljebolagen.

Han kan gapa och skrika bäst han vill medan katastrofen sakta men säkert utvecklas till "Obamas Katarina". En hjälplös president är det sista amerikanerna vill se.

George W Bush visade en total brist på ledarskap och handlingskraft inför orkanen Katarinas härjningar och fick betala ett högt politiskt pris för det. Obama är farligt nära att hamna i samma läge.

Enligt en färsk opinionsmätning tycker en majoritet av amerikanerna att Obama sköt krisen "dåligt" eller "mycket dåligt".

Uselt säkerhetsfacit

Hur kunde han exempelvis bara 18 dagar före katastrofen godkänna djuphavsborrning i nya känsliga områden med motiveringen att "dagens oljeriggar generellt inte orsakar några oljeläckor. De är teknologiskt mycket avancerade".

Sure thing!

Man förfasas och förvånas över mycket i den här historien.

Som hur BP:s personal struntade i ett antal varningssignaler från oljeplattformen timmarna före katastrofen. Istället för att agera avvaktade man tills det var för sent.

Betalar sig fria

Bolaget har ett uselt facit när det gäller att sköta säkerheten och följa lagar och förordningar. De betalar hellre böter och myndigheterna låter dem hållas trots att människor ofta dödas vid olyckorna.

BP har hela tiden försökt mörka hur mycket olja som egentligen läcker ut. 800 000 liter per dygn hävdar de fortsatt. Nu säger en expertgrupp att det handlar om fem gånger så mycket. Fyra miljoner liter.

Hur allvarliga miljöeffekterna blir vet ingen. Så länge oljan är på öppet vatten kan skadeverkningarna begränsas. Tränger den på allvar in i träsmakerna i Louisiana och Florida kan skadorna på de känsliga ekologiska systemen bli oöverskådliga och mycket långvariga.

I slutändan blir det den amerikanska allmänheten som får betala för BP:s slarv och profithunger.