"Många lockas av kriminaliteten och knarket"

Foto: Anders Wiklund/TT
Att skolresultaten är dåliga i Husby är inte konstigt, säger Alissa Nadeem och Jakob Abdulhussain som går i nian på Husbygårdsskolan. "Den väg som man oftast blir inspirerad att ta, det är vägen som hyllar det kriminella och nedvärderar skolan", säger Jakob.
Foto: Anders Wiklund/TT
Alissa Nadeem vill bli advokat. "Jag vill kunna hjälpa andra. Det finns många i Husby som inte förstår vad de ska göra om de har ett problem och jag som själv är från de här områdena jag vet, jag kan relatera", säger hon.
Foto: Anders Wiklund/TT
Jakob Abdulhussain har två mål i livet. "Det första är att få ett jobb, så att jag kan leva. Det andra målet är att hjälpa andra att få jobb, och inte genom att jobba på Arbetsförmedlingen, jag siktar lite högre än så".
NYHETER

– Många unga blir influerade av sånt som anses coolt – knarket, kriminaliteten. De blir inblandade och när de väl går in på den vägen så har de inte tid att tänka på skolan.

Det säger Jakob Abdulhussain, som tillsammans med Alissa Nadeem går i nian på Husbygårdsskolan – där fler än var fjärde inte klarar grundskolan.

Husby i nordvästra Stockholm är ett av de områden som polisen klassat som särskilt utsatt. Elever här är inte förvånade över att skolresultaten ser ut som de gör.

– Den väg som man oftast blir inspirerad att ta, det är vägen som hyllar det kriminella och nedvärderar skolan. Det är den vägen som hyllas överallt, säger Jakob Abdulhussain.

– I Husby finns det ganska mycket kriminalitet. Ifall någon går på skolan och den personens äldre syskon håller på med det kommer personen sedan såklart att välja den vägen. Det är ett stort inflytande, säger Alissa Nadeem.

Fördomar

Men låga förväntningar och fördomar från lärare spelar också in, anser de.

– De tror inte att elever kan klara saker som de faktiskt kan, säger Alissa Nadeem.

– Jag har själv ofta stött på sådant – läraren ser någon shuno (kille) som snackar mycket, kommenterar mycket, då blir läraren störd och börjar behandla eleven på ett visst sätt. Och eleven tar på sig fördomen, tar den som en titel och blir stolt över den. Det förstör relationen mellan lärare och elever, och då kommer betygen att sjunka, säger Jakob Abdulhussain.

Båda tror också att det är mer stök och bråk som stör undervisningen på Husbygårdsskolan än på exempelvis en skola i innerstaden.

– Här är det mer sociala problem jämfört med andra ställen och det gör en stor effekt på elever. De har mer att tänka på. Jag tänker på saker vissa vuxna inte ens har tänkt på genom hela sitt liv, säger Jakob Abdulhussain.

Brist på mål

I många familjer finns problem som gör att de vuxna varken har förmåga eller ork att hjälpa sina barn med skolan. Andra föräldrar är engagerade – men når inte fram.

– En mamma eller pappa rör inte elevens hjärta lika mycket som vännerna runtomkring. Och vad är de inspirerade av? Ja, gatulivet, det kriminella livet, det är så, säger Jakob Abdulhussain.

Ansvaret att vända utvecklingen är i första hand elevernas eget, anser de.

– Vad blandar in folk i kriminalitet? Det är brist på mål, brist på kompass i livet. Vet du inte vilket håll du ska åt i livet kommer någon här ute att komma och plocka dig, säger Jakob Abdulhussain.

Samlande kraft

Men de saknar också en samlande kraft, någon som står upp för området och dem som bor där. Jakob Abdulhussain berättar om ett möte med en hög tjänsteman i stadsdelen.

– Han som kallar sig ansvarig, han är också ansvarig i detta fall och han borde göra något. Han borde prata till sitt folk. Jag visste inte ens att det fanns någon som var ansvarig för det här området. Jag undrade, varför har han aldrig kommit ut och pratat?

– Tala, men också lyssna på dem som bor här, för att förstå vad som behövs, vad som fattas, säger Alissa Nadeem.