Sveriges flyktingpolitik får kritik

Foto: Petros Karadjias/AP/TT
Nils Muiznieks riktar kritik mot delar av Sveriges flyktingpolitik i en ny rapport. Arkivbild.
NYHETER

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter kritiserar Sveriges flyktingpolitik, framför allt restriktionerna kring familjeåterförening.

– Det förhindrar bara integrationen i svenska samhället, säger Nils Muiznieks.

Nils Muiznieks besökte Sverige den 2 till 6 oktober förra året. Det ligger till grund för en rapport som fokuserar på flyktingsituationen och personer med funktionshinder, och är en del av Europarådets återkommande granskningar om människorättsläget i dess medlemsländer.

– Sverige har varit ganska generöst mot flyktingar och asylsökande, men det här nödläget som infördes för fler år sedan behövs inte längre och ni kan återvända till er traditionella, bättre politik mot flyktingar och asylsökande, säger han till TT.

Framför allt är Muiznieks kritisk till svårigheterna kring familjeåterföreningar, och att det görs skillnad mellan dem med flyktingstatus och dem som klassas som alternativt skyddsbehövande, där det endast i undantagsfall ges rätt att få anhöriga till Sverige.

– Skillnaden är orättfärdig. Du borde inte begränsa rättigheterna till familjeåterförening. För det här är människor som behöver skydd under lång tid. Att begränsa deras rätt förhindrar bara integrationen i det svenska samhället, säger Muiznieks.

– En annan aspekt är att familjeåterförening är ett viktigt sätt att säkert och lagligt ta sig hit. Om vi vill stoppa det kaotiska mottagandet, borde vi öka möjligheterna att komma hit på säker väg, säger Muiznieks.

"Samhället tjänar"

Kommissionären riktar också kritik mot de medicinska åldersbedömningarna, och att unga afghaner utvisas utan att det har säkerställts att de har familj eller annat nätverk i Afghanistan.

– Man måste ha en human och flexibel inställning, och utvärdera varje enskilt fall. Om det råder tvekan kring risken att skicka tillbaka ett barn, av säkerhetsskäl, eller bristen på kopplingar och familj, så borde man få en välvillig tolkning och tillåtas att stanna. Jag tror att många av barnen redan gjort en stor ansträngning för att integrera sig i samhället, och att samhället kommer att tjäna på dem, säger Nils Muiznieks.

När det gäller åldersbedömning skulle han vilja se en bredare undersökning där även exempelvis psykologer, lärare och andra hjälper till, då den strikt medicinska bedömningen är ifrågasatt.

Riskerar människohandel

Muiznieks ser också på oro att många unga flyktingar försvinner efter ankomst till Sverige. Här tycker han att myndigheterna inte gör tillräckligt.

– Ungdomarna riskerar att bli offer för människohandel och utnyttjas på olika sätt. Jag hoppas att era lokala myndigheter, tillsammans med de nationella och Barnombudsmannen, samlas kring hur man identifierar och spårar barnen. Det understryker också vikten av att ha en god man tilldelad tidigt, och att de goda männen inte har för många barn samtidigt, så att de kan hålla bättre koll på dem, säger han.

Migrationsminister Heléne Fritzon (S) säger att hon är väl medveten om de delar som lyfts fram i rapporten, men att det inte kommer att bli några regelförändringar förrän sommaren 2019, då den tillfälliga asyllagen löper ut, eller att EU-länderna enas om en gemensam flyktingpolitik.

– Så länge vi inte har uppnått en gemensam syn på hur vi ska ta ett solidariskt ansvar är det inte möjligt från svensk sida att göra förändringar, säger hon.