Kandidaterna som är bäst – och sämst - på högskoleprovet

NYHETER

"Jag har alltid varit en person som slukar böcker och jag ansträngde mig i skolan."

1 av 5 | Foto: Anna Tärnhuvud
Gustav Fridolin (MP) fick toppresultat på högskoleprovet. 2,0.

Det är bra att ha huvudet på skaft som riksdagsledamot. Om du vill ha smarta representanter bör du lägga din röst på Miljöpartiet eller Centern. I alla fall är de partiernas kandidater bäst på högskoleprovet, visar Aftonbladets granskning.

Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet har riktigt skarpa hjärnor. Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ är slöare. Det är resultatet av Aftonbladets granskning av de 251 personer bland toppkandidaterna inför riksdagsvalet som gjort högskoleprovet.

"Inte något pluggprov"

Nio kandidater har lyckats få maxpoängen 2.0. En av dem är Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin.

– Jag behövde gör provet för att komma in på utbildningen jag ville gå, för mina gymnasiebetyg var inte mycket att hänga i julgranen. Jag tror att en orsak till att det gick bra för mig var min erfarenhet av politiskt arbete. Det hjälpte mig både i ordförståelse och matematik, säger han.

Har du nytta av kunskaperna som testas i högskoleprovet i din nuvarande roll?

– En del nytta har jag nog. Grejen med högskoleprovet är att det inte ska vara något pluggprov, utan det ska testa logiskt tänkande och ordförståelse och sådant. Det kan nog vara bra när det gäller att läsa in handlingar och förstå statsbudgeten, till exempel.

Är det bra att vara högskoleutbildad som politiker?

– Jag tror att det behövs politiker med olika bakgrund. Det behövs sådana med långa utbildningar, men det behövs också sådana som har ett helt knegarliv bakom sig, säger Gustav Fridolin.

SD-ledamot i topp

Den enda kvinnan som fått full pott på provet är SD-toppen Paula Bieler, chefredaktör för tidningen SD-kuriren och partiets jämställdhetspolitiska talesperson.

– Jag har alltid varit en person som slukar böcker och jag ansträngde mig i skolan. Dessutom är jag nyfiken på omvärlden och när man jobbat med politik ett tag så får man koll på fackspråket. Jag har också pluggat naturvetenskap, det gav mig mattekunskaper, säger hon.

Vilken nytta har du av dina högskoleprov-kunskaper i politiken?

– Det är bra att kunna läsa in sig på och analysera texter och diagram snabbt. Ofta får man mycket handlingar som man snabbt måste sätta sig in.

"Har ett vagt minne av det"

I andra änden av listan finns tre kandidater som fått 0,0 poäng på provet. Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Shadiye Heydari är en av dem som bokstavligen kammat noll på provet.

– Jag har ett vagt minne av att jag har gjort provet, men det måste vara ungefär 20 år sedan, säger hon.

– Det var ganska kort tid efter att jag kommit till Sverige. Jag ville testa mig själv men kunde inte så bra svenska då. Jag tycker inte att mitt provresultat säger någonting om hur bra jag är som politiker, säger hon.

I botten finns också den kände M-ledamoten Tomas Tobé. Han är skolpolitisk talesperson för sitt parti, men har ändå bara fått blygsamma 0,4 på högskoleprovet.

Aftonbladet har varit i kontakt med Tomas Tobé. Han har dock avböjt intervju med hänvisning till att det var länge sedan han gjorde provet.