Expert: Risken för våld har ökat

1 av 10 | Foto: Den sista Lenin-statun i Ukraina välts och förstörs under demonstrationer på söndagen.
NYHETER

Vad beror konflikten i Ukraina på och vad kommer hända?

Aftonbladet ringde upp Ukrainakännaren Niklas Bernsand, verksam vid Lunds universitet, för att reda ut vad det är som händer.

Foto: Niklas Bernsand.

Vad ligger bakom protesterna vi ser nu?

– I ett längre perspektiv finns ett utbrett missnöje med regeringen president Janukovytj, som funnits sedan han kom till makten 2010.

– I det kortare perspektivet har Ukrainas beslut att inte skriva under associationsavtalet med EU gjort väldigt många besvikna, inte minst bland unga människor, utbildad medelklass, i Kiev och i västra Ukraina. De associerar EU med ett mer välfungerande samhälle med mindre korruption.

– När polisen i början av december satte in kravallpolis mot demonstranter gjorde det folk förbannade och de riktigt stora demonstrationerna tog vid. Nu handlar demonstrationerna mer om misstro mot regeringen och presidenten än om EU.

Besvikelse

Hur ser den politiska oppositionen på händelserna?

– Regeringens agerande har gett oppositionsledarna en plattform för att nu verkligen kunna utmana regeringsmakten.

Vilka är oppositionspartierna?

– Dels Svoboda, det minsta oppositionspartiet med ca 10 procent av rösterna, som är ett etnonationalistiskt parti med neofascistiska drag. De delar knappast EU:s värderingar och stöder avtalet med EU främst eftersom de vänder sig mot ökat ryskt inflytande. De får stöd för att många i besvikelsen över den orangea revolutionens misslyckande är trötta på  andra oppositionspartier som de ser som egoistiska och oförmögna att utmana regimen.

– Det största partiet bland dem är Fäderneslandet (Batkivsjtjyna), fängslade Julia Tymosjenkos parti som nu anförs av Arsenij Jatsenjuk. Partiet är, liksom boxaren Vitalij Klytjkos parti UDAR, på många sätt en koalition av affärsintressen som positionerar sig som västvänliga och prodemokratiska.

Risken för våld har ökat

Vad tror du kommer hända nu?

– Det är notoriskt svårt att sia om ukrainsk politik. Jag har länge trott på att man kommer till en åtminstone tillfällig förhandlingslösning, som man gjorde vid orangea revolutionen 2004 och som man nästan alltid gör vid akuta politiska kriser. Det som talar emot det är att makthavarna ännu inte gjort en enda eftergift, trots det svåra läget. Kommer man överens blir det sannolikt om regeringens eller enskilda ministrars avgång och nyval till parlamentet.

– En annan variant är att regeringen försöker slå ner på demonstranterna. Då väntar man nog till senare i veckan, då inte lika många är ute på gatorna. Gör man det bränner man alla broar till Europa och får förlita sig på Ryssland, utifrån en svag förhandlingsposition. Det känns inte som det mest troliga scenariot, men risken för våld har ökat under den senaste veckan.