Så många flyktingar stannade kvar i Sverige

Nya siffror: Mindre än hälften har lämnat Sverige frivilligt

avErik Wiman

  • Nästan 163 000 människor sökte asyl i Sverige under 2015.

  • ”Flyktingkrisen” var på allas läppar – och förändrade vårt land i grunden.

  • Men vad hände med de som kom hit?  Var lever de i dag? Hur många har jobb? Och vad hände i kommunerna där de placerades? Det handlar den här granskningen om.

47 172 personer som kom till Sverige under flyktingkrisen har fått avslag på sin asylansökan.

Mindre än hälften har lämnat Sverige frivilligt.

– Den största gruppen är människor som avvikit och som håller sig undan. Vår ärendebalans växer hela tiden, säger Gränspolisens chef Patrik Engström.

Ingen vet hur många människor som lever i Sverige utan tillstånd. Det som däremot är ett faktum är att det är en grupp som hela tiden växer.

Aftonbladets granskning De som kom visar att knappt 84 000 personer som sökte asyl i Sverige under flyktingkrisen har beviljats uppehållstillstånd, permanenta eller tillfälliga.

Hittills har 42 130 återvändandeärende avgjorts. Av dem har:

  • 22 658 personer lämnat Sverige självmant.

  • 16 817 personärenden överlämnats till polisen, varav 12 840 på grund av att de är avvikna och 4 054 för tvångsverkställighet.

  • 2 334 ärenden har avskrivits. (Exempelvis när personen har erhållit permanent uppehållstillstånd eller när Migrationsdomstolen har upphävt avlägsnandebeslutet.)

  • 1 490 ärenden är så kallade Dublinärenden där tidsfristen att lämna Sverige gått ut.

I oktober 2019 var 12 428 återvändandeärenden från 2015 fortfarande öppna. Polisens egen statistik talar inte för att många av dem kommer att avslutas.

Foto: Johan Nilsson/TT
Poliser bevakar en kö av flyktingar i Malmö hösten 2015.

Varje år verkställer polisen ungefär hälften så många ärenden som Migrationsverket lämnar över.

– Den största svårigheten är att 75 procent av de ärenden vi får är personer som är avvikna. Det vill säga personer som håller sig undan.

Vad gör polisen för att hitta dem?

– Vi efterlyser dem och sen kan vi bara följa upp de tips vi får in, vi hittar en del av dem men långt ifrån alla.

På det sättet växer den så kallade ärendebalansen år för år. Det enda som bromsar statistiken är att ärenden preskriberas efter fem år och därmed försvinner ur polisens listor. Det håller siffrorna nere, men ett preskriberat ärende betyder inte att personen har lämnat Sverige.

Bland de som klassas som avvikna finns också de som rest från Sverige utan att meddela sig. Det vanligaste är då att de tagit sig till ett annat land inom EU.

– Men då kommer de ofta tillbaka hit igen eftersom vi var det EU-land som först utredde deras asylansökan. Vi har mellan 30 och 40 sådana återvändanden i veckan, säger Patrik Engström.

Tar inte emot återvändare

Den andra stora gruppen av människor som inte går att ut- eller avvisa är personer vars hemländer inte tar emot dem.

– Det är människor som vi vet var de befinner sig, men exempelvis Irak, Iran, Eritrea och Somalia är länder som helt enkelt inte tar emot medborgare om de inte reser frivilligt.

Polisen försöker att få tillstånd ett fungerande återvändandesystem med flera länder, men har ingen större framgång.

– Från Irak har vi just nu 2 600 ärenden som inte går att genomföra. Vi inom polisen ska inte ägna oss åt politik eller diplomati, säger Patrik Engström.

Han vill inte säga att det är hopplöst, det finns exempel på länder där mottagandet av återvändande har blivit bättre.

– För några år sedan gick det inte attutvisa personer till Etiopien, men nu har vi ett väl fungerande myndighetsutbyte, det samma gäller Afghanistan.

LÄS FLER ARTIKLAR I GRANSKNINGEN

Så många flyktingar placerades i din kommun
Silva flydde till Sverige – vännen blev kvar i läger
Hösten som förändrade Sverige – och världen
Vad hände med de som kom 2015? Här hittar du all vår statistik

Här hittar du hela granskningen ”De som kom”

ARTIKELN HANDLAR OM

Sverige

EU

AB Voice