Läkemedelsverket: Krisen blir en tuff lärdom

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Det finns många lärdomar att dra av coronakrisen i framtiden, menar Maja Marklund på Läkemedelsverket. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Det finns många lärdomar att dra av coronakrisen i framtiden, menar Maja Marklund på Läkemedelsverket. Arkivbild.

Ingen akut läkemedelsbrist i Sverige, är beskedet från myndigheterna. Men det finns en stor risk för brist och inför framtida kriser finns många lärdomar att dra.

– Tyvärr är det så att vi på många sätt har monterat ner vår beredskapsförmåga och det blir en tuff lärdom, säger Maja Marklund på Läkemedelsverket.

Coronaviruset pressar sjukvården och därmed även tillgången på läkemedel.

I takt med att allt fler covidpatienter har behövt sövas i respirator, har användningen av narkosläkemedlet propofol mångdubblats vid intensivvårdsavdelningarna.

– Vi har läkemedel nu så att det räcker med lite framförhållning. Men det är inte gott om det, säger regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson i Region Stockholm.

Övriga delar av vården har uppmanats att hushålla med propofol, till exempel vid operationer.

– Kan vi använda ett alternativt och likvärdigt läkemedel så gör vi det, så att inte just propofol tar slut för de som ligger i respirator.

Global efterfrågan

För att säkra läkemedelsförsörjningen har landets regioner sammanställt en lista över centrala läkemedel.

– Det är precis som med skyddsutrustning, alla i hela världen vill ha samma läkemedel, samtidigt, eftersom den här sjukdomen är spridd över hela världen just nu, säger Eriksson.

Listan har sedan passats vidare till Läkemedelsverket där det pågår ett intensivt arbete för att just identifiera vilka läkemedel som är kritiska och var behovet är som störst.

– Den lista som har vi har fått av regionerna, som de kommit överens om, är en bra utgångspunkt just kring intensivvårdsläkemedel, säger Maja Marklund, direktör på Läkemedelsverket.

– Men läkemedel som är centrala för svensk sjukvård begränsas inte bara till intensivvårdens läkemedel. Det är många fler och där måste vi jobba vidare.

Dålig beredskap

För det är just läkemedel till intensivvårdspatienter som är det mest brådskande.

– Det kan vara sådana saker som antibiotika, syrgas, infusionsvätskor av olika slag eller febernedsättande läkemedel, säger Maja Marklund.

TT: Vad finns det för nationella beredskapslager när det gäller läkemedel?

– Det har framkommit ganska mycket i debatten att vår beredskap är dålig. Det kan man konstatera och det har vi konstaterat redan före coronakrisen, säger Maja Marklund, och fortsätter:

– Tyvärr är det så att vi på många sätt har monterat ner vår beredskapsförmåga och det blir en tuff lärdom. Man hade börjat reagera och agera på detta, men tyvärr hann den här krisen före.

"Snabba puckar"

Läkemedelsverket fick i fjol i uppdrag av regeringen att titta på just hur man kan samverka bättre när det blir akut brist på läkemedel. Och nu är det skarpt läge, menar Marklund.

– Nu lägger vi spår och kör tåget samtidigt kan man säga. Det har blivit väldigt snabba puckar för myndigheter, regioner, apotek, producenter och distributörer och där har vi på ganska kort tid lyckats hitta bra samverkansformer. Det kommer att vara till gagn vid ett normalläge och lärdomar för en framtida kris, säger hon, och tillägger:

– Det är det goda som det här för med sig. Det finns mycket som vi kommer att ha nytta av framöver.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN