Rekordmånga säkerhetshot bland asylsökande

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2
Fler än någonsin tidigare bedömdes av Säkerhetspolisen som säkerhetshot förra året.

Antalet personer som söker uppehållstillstånd och som Säpo bedömer som säkerhetshot nästan trefaldigades i fjol.

Enligt Migrationsverket beror det på att man blivit bättre på att identifiera personer som kan utgöra risker.

– Säkerhetshoten skiftar, sökandeströmmarna skiftar och vi försöker på olika sätt anpassa oss efter den verkligheten. I dag kan vi ringa in de absolut viktigaste ärendena och därmed ökar också Säkerhetspolisens erinran, säger Oskar Ekblad, sektionschef för informationsanalys på Migrationsverket.

Varje år skickar Migrationsverket ett antal fall av misstänkta säkerhetshot bland personer som söker asyl eller uppehållstillstånd i Sverige till Säkerhetspolisen. I en majoritet av fallen bedömer Säpo att personen inte utgör ett omedelbart hot för riket. Men i ett antal fall varje år bedöms säkerhetshotet som så stort att ansökan ska avslås.

I fjol rörde det sig om 122 personer, vilket är fler än någonsin tidigare och en tydlig ökning jämfört med tidigare år. 2018 motsatte sig Säpo uppehållstillstånd i 45 fall, 2013 var det bara 17 fall.

Åsikter som hotar

TT: Om ni nu blivit bättre på att identifiera säkerhetshot i dag, innebär det att ni kan ha missat ett antal tidigare?

– Det här är inget system som är hundraprocentigt säkert. Det är välutbildad personal som gör antaganden, säger Oskar Ekblad.

För att identifiera misstänkta säkerhetshot tittar Migrationsverket på flera faktorer, som den asylsökandens bakgrund och eventuellt deltagande i olika konflikter.

– Om vi tar konflikten i Syrien med alla aktörer är det ett grannlaga arbete för både oss och Säkerhetspolisen om det till exempel i arbetskraftsinvandring eller asylinströmning finns personer som kan ha begått handlingar som de riskerar att begå igen. Eller personer som hyser den typen av åsikter eller har en inställning som gör att de vill hota det svenska samhället, säger Oskar Ekblad.

Om Säpo lämnar en erinran ger Migrationsverket i de allra flesta fall inte uppehållstillstånd till dessa individer. Men många blir ändå kvar eftersom de exempelvis riskerar dödstraff eller tortyr i sina hemländer.

Hinder inte ovanligt

Det finns också länder som inte tar emot utvisningar som sker med tvång.

– Det är inte ovanligt att det finns verkställighetshinder. Vad som händer då är att man får ett korttidsbegränsat uppehållstillstånd och det omprövas löpande, säger Oskar Ekblad.

Totalt skickade Migrationsverket förra året 553 remisser om misstänkta säkerhetshot till Säpo. Det är en minskning och beror på att Migrationsverket avgör färre asylärenden nu än tidigare.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM