Rättsexpert kritiserar polisen för att de tappade bort bilen

avSusanna Nygren

Flera vittnen uppgav att en mörk Renault Mégane användes vid mordförsöket på Erik Ljungdahl.

Dagen efter dådet såg en polis bilen utanför en fastighet. Sedan försvann den spårlöst.

Rättsexpert och tidigare överåklagare Sven-Erik Alhem är mycket kritisk till polisens agerande.

– Det är ett stort fel att bilen inte beslagtogs omedelbart. Det är väldigt dåligt, säger Sven-Erik Alhem.

En Renault Mégane av kombimodell var högintressant i utredningen av mordförsöket på Erik Ljungdahl i Kristianstad den 30 augusti 2018.

Detta då vittnen angett att en sådan bil använts som ”vapen” för att köra på människor på Östra Boulevarden.

1 av 8 | Foto: KRISTER HANSSON

Redan dagen efter dådet observerade en polis en sådan bil utanför en fastighet som de misstänkta ägde. Spaningsledaren Tommy Börjesson gjorde ett taktiskt övervägande och valde att inte beslagta fordonet.

Rättsexpert Sven-Erik Alhem menar att det var ett stort misstag. Fordonet hade kunnat föra utredningen framåt.

– Man hade kunnat göra enorma fynd i bilen och titta på skador och även kanske hittat dna. Självklart skulle man ha gjort en teknisk undersökning av bilen, säger Sven- Erik Alhem.

Tommy Börjesson tonar ned bilens betydelse och förklarar att han tänkte på utredningens bästa.

– Det var så tidigt i utredningen att det var ett övervägande jag gjorde. Att agera i det läget hade kunnat störa andra utredningsåtgärder, säger Tommy Börjesson.

I ett videoförhör som spelades upp i rätten beskriver Börjesson att han kör till den här familjens fastighet för att de är intressanta i utredningen. Han ser bilen stå uppbackad mot en mur. Han kliver inte ur sin bil. Börjesson förklarar att det regnar mycket den dagen och att han från sin position inte kunde se några synliga skador på bilen.

Foto: MAGNUS SANDBERG
Rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven Erik Alhem.

Ångrar du idag att ni inte plockade in bilen?

– Så kan det alltid vara. Absolut kan det vara så, säger Tommy Börjesson.

Hade bilen kunnat ge viktig teknisk bevisning?

– Jag är inte säker på att det hade haft så stor betydelse. Teknisk bevisning kan du aldrig säkerställa i tiden. Du kan aldrig datummärka DNA.

Har du varit irriterad på dig själv att du inte tog in den?

– Nej, jag har jobbat som polis i 35 år och hade jag svurit över alla misstag jag har gjort skulle jag inte ha fått göra något annat. Men min magkänsla då var att vi inte var tillräckligt säkra på att det var rätt bil.

Under utredningen framkommer det att den misstänkte 25-årige mannen har ägt bilen fram till en dag innan dådet. Då skrivs bilen över på en okänd person.

En person som polisen i dagsläget inte tror existerar. I alla fall inte i Sverige.

Polisen utesluter inte att ägarbytet kan ha varit en strategi av gärningsmännen för att dölja brottet.

Efter spaningsledare Börjessons observation av bilen är den spårlöst försvunnen.

Med facit i hand hade bilen varit bra att ha, konstaterar Patrik Ozimek, utredningsledare polisen i Kristianstad,

– Nu har hovrätten konstaterat att det var den bilen som användes. Så det var en viktig del att kunna placera bilen på brottsplatsen. Utifrån att hitta spår av Erik under bilen och att dokumentera vilka skador den hade. Dessutom att kunna göra en teknisk undersökning i den, säger Patrik Ozimek.

Sven-Erik Alhem pekar också på en annan brist i utredningen. Förhör med vittnet som pekade ut misstänkta skulle ha videofilmats. Då kan rätten inte bara vifta bort ett vittnesmål som har avlagts men tas tillbaka efter hot.

– Det är a och o att man videofilmar precis vad man gör. Så att man ser vilka frågor som sägs och ser minspel. Det räcker inte med anteckningar. Det hjälper inte om vittnet ändrar sin utsago, säger Alhem och fortsätter:

– En gång utgiven utsaga under trygga förhållanden ska väga tungt.

Alhem förklarar att processreformen, som innebar att förhandlingar videofilmas i tingsrätten, mötte motstånd men visade sig vara bra. Motsvarande förbättring måste ske vid viktiga polisförhör, anser han. Även om det finns undantag.

– Så klart finns det fall där man inte kan göra det. Om någon är döende kan man ju inte dra fram en videokamera.

Tingsrätten dömde 25-åringen till 11 år och fyra månaders fängelse. Hovrätten ogillade åtalet. Alhem har förståelse för att brottsoffret är förvånad och vill ta det hela vägen till Högsta domstolen.

– Man kan läsa ut av hovrätten att man nästan ber om ursäkt för att de inte fäller. Men det ska vara ställt utom all rimlig tvivel. Om man ligger en tusendels millimeter under det blir det en friande dom.

ARTIKELN HANDLAR OM