Höga militärer hjälpte Beslanterroristerna

NYHETER

Höga militärer hjälpte terroristerna som ockuperade skolan i Beslan, hävdar utredare i Moskva.

Foto: Hundratals skolbarn och vuxna hölls som gisslan i en skola i Beslan i Nordossetien. Skolbyggnaden var riggad med sprängämnen.

Ordföranden i den ryska parlamentskommission som utreder gisslantragedin i Beslan i september förra året anklagade sent i torsdags högt uppsatta militärer för att ha hjälpt ockupanterna.

– Två medbrottslingar har redan gripits, det har utfärdats order om gripande av tre och de efterspanas nu, och det finns ytterligare två om vilka vi har överlämnat material, sade ordföranden Aleksander Torsjin.

– En terrorhandling av en sådan omfattning skulle ha varit omöjlig att begå utan medbrottslingar, tillade han enligt nyhetsbyrån Interfax.

Torsjin uppgav att de misstänkta medbrottslingarna är ”högre än major och överstelöjtnant” i rang.

Kvar på sina jobb

Utredningens slutsatser har nu lämnats över till rättsmyndigheterna, sade han.

Kommissionsmedlemmen Vladimir Kulakov sade att terroristerna i Beslan i den ryska republiken Nordossetien också hade medhjälpare på federal nivå ”som fortfarande sitter kvar på sina poster”.

Riksåklagaren Vladimir Ustinov sade i onsdags till ryska parlamentariker att utredningen av Beslan-attacken snart kommer att vara klar.

– Vi har genomfört en serie nya kontroller som kommer att ge svar på många frågor.

Han medgav att det finns motsättningar med de anhöriga till attackens minst 344 dödsoffer.

Döda har grävts upp

För att svara på en del frågor har döda grävts upp för ny identifiering, sade Ustinov.

– Det är klart att problemet existerar. Vi försöker heller inte kringgå det.

Anhöriga spärrade nyligen av en väg utanför Beslan till stöd för en internationell utredning av tragedin. De krävde också att Nordossetiens president Aleksander Dzasochov ska avgå, eftersom de anser att han hanterade krisen dåligt.

Ockupationen upplöstes den 3 september 2004 i ett kaos av explosioner och skottlossning. Den tjetjenske krigsherren Sjamil Basajev förklarade sig ligga bakom dådet.

Tidigare artiklar:

TT