Därför finns ingen aptit i Europa på att ta emot IS-krigare

Europas aptit på att ta tillbaka medborgare som krigat för IS är av förståeliga skäl mycket begränsad.

Ingen vill ta emot individer som utgör en allvarlig säkerhetsrisk ens om Trump vädjar.

När det gäller IS-krigarnas fruar och barn är läget mer komplicerat.

De som hittills återvänt frivilligt från striderna i Irak och Syrien har behandlats väldigt olika beroende på vilket land de kommer ifrån. Lagstiftningen skiljer sig åt. I Frankrike döms alla återvändare till fängelse. Det spelar ingen roll om de stridit för IS eller bara deltagit i någon hjälpfunktion, exempelvis som IS-fru.

Även Storbritannien har en kompromisslös inställning till individer som återvänder efter att ha varit en del av IS självutropade kalifat. De döms till fängelse men kan dessutom fråntas sitt brittiska medborgarskap.

Sverige har hittills gått en helt annan väg. Återvändare söks upp av säkerhetspolisen för ett frivilligt samtal. Men så länge inga konkreta misstankar finns om att de begått terrorbrott i Syrien eller Irak så kan dessa personer inte frihetsberövas. På sin höjd sätts de under övervakning.

Därför är det ingen svensk politiker som går i bräschen för att ta hem egna tillfångatagna IS-män.

Just nu pågår det som kallas IS sista strid i Syrien i en liten by nära den irakiska gränsen. President Donald Trump har deklarerat att Islamiska staten därmed är besegrad och att USA tänker dra tillbaka sina 2 000 soldater från Syrien. I helgen upprepade han en gammal vädjan till Europa att ta tillbaka de medborgare som sitter tillfångatagna misstänkta för att ha stridit på IS sida. Annars hotar han med att släppa IS-krigarna fria.

Samtidigt dyker alltfler europeiska kvinnor med barn upp i olika flyktingläger i Syrien och vädjar om att få komma hem.

Hjärntvättade

Den brittiska 19-åringen Shamima Begum, som just nu delar opinionen i Storbritannien, är bara en av många IS-fruar som vill återvända. En del ångrar sig och hävdar att de blev hjärntvättade men långtifrån alla.

Inte heller här står Europa direkt i kö för att välkomna dem.

Storbritanniens inrikesminister Sajid Javid säger att han kommer att göra allt för att stoppa 19-åringen från att återvända.

Men det finns också de som förespråkar en mer humanitär inställning.

Kvinnorna var i många fall bara 15-16 år när de reste till Syrien eller Irak. Ditlockade av IS propaganda. Alternativt av vänner eller släktingar. De var naiva och hade väldigt diffusa föreställningar om vad som väntade. Väl i kalifatet blev de bortgifta med IS-krigare och födde deras barn.

Om maken dog i strid fick de gifta sig med en ny. Deras roll var att föda nya IS-krigare och sköt markservicen. De flesta av dem har inte aktivt deltagit i strider eller terroraktiviteter.

Säkerhetsrisk

Men det går heller inte att garantera att de inte utgör någon säkerhetsrisk. De kan också vara radikaliserade.

Däremot är deras små barn definitivt oskyldiga. De har inte valt att födas rakt in i ett krig och in i en terrorrörelse. Här finns avgjort ett humanitärt argument för att låta dessa barn komma till Europa där de ofta har far- och morföräldrar.

Men inte ens det verkar vara en självklarhet.

I ett fall i Belgien där två kvinnor fött sex barn i IS-kontrollerade områden har en domstol beordrat staten att låta barnen som är belgiska medborgare komma hem. Domaren har utdömt ett vite om 5 000 euro per dag om så inte sker. Belgiska politiker har skarpt kritiserat domen som kommer att överklagas.

När de gäller IS-krigarna är hotet oomtvistligt. Många av dem har inte bara dödat utan också utbildats i olika terrortekniker. De har både förmågan och i vissa fall motivationen att utföra terrordåd ifall de tillåts återvända till Europa.

Rättslig prövning

Frågan är vad som annars ska hända med dem. Trumps hot till trots är det högst otroligt att USA skulle medverka till att de europeiska IS-krigarna släpps men om så skulle ske är risken överhängande att de skulle försöka ta sig till något annat område där IS fortfarande kan verka, som Afghanistan, Libyen eller Somalia. Då skulle de fortsätta att vara ett hot även mot västvärlden.

För Europa vore det givetvis bekvämt om de hölls inlåsta på obestämd tid i kurdkontrollerade områden i Syrien och Irak. Problemet är att någon gång måste det ske en rättslig prövning av deras skuld. Möjligen går det att lösa med en internationell tribunal i regionen.

I slutändan handlar det om att visa att demokratiska länder i Europa behandlar sina medborgare på ett rättsäkert sätt i motsats till förtryckande och auktoritära ideologier som Islamiska statens.

avWolfgang Hansson

ARTIKELN HANDLAR OM