Elitidrott i gymnasieskolan krockar med lagen

avTT

Foto: Erik Mårtensson/TT
Skidgymnasiet i Sollefteå har fostrat ett antal landslagsåkare genom åren. Skolan betalar träningslägren för eleverna – men så fungerar det inte på alla idrottsgymnasier, konstaterar rektor Pär Bodin, här med eleverna Hugo Eriksson och Gabriella Pålsson.
Foto: Erik Mårtensson/TT
Halva dagen svenska och matte. Halva dagen skidåkning eller annan specialidrott. Vardag för elever på ett riksidrottsgymnasium.

Vilka ska betala för hästen? Eller för skidorna och träningslägren?

Frågan har blivit högaktuell för idrottsgymnasierna sedan en utbildning lagts på is och en annan hamnat i farozonen. Elitsatsningarnas upplägg bryter nämligen mot skollagen.

Det är två nationella idrottsutbildningar (NIU) i ridsport, för elitsatsande ungdomar, som efter kritik från Skolinspektionen har hamnat i ett ovisst läge. Utbildningarna bygger nämligen på att eleverna har en egen häst som håller tävlingsklass. Men att kräva egen häst innebär att utbildningen inte är kostnadsfri, vilket den måste vara enligt skollagen.

Kritiken har fått till följd att Berga naturbruksgymnasium i Haninge kommun inte tar emot nybörjarelever till elitryttarutbildningen nästa år. De skolhästar Berga har håller inte elitklass, och pengar till att köpa sådana finns inte.

– Vi kan inte lägga oss på den nivån. Vi talar om hästar som var och en kostar flera hundra tusen kronor. Som jag ser det måste man ge oss dispens från avgiftsfriheten eller skriva om skollagen, säger rektor Steven Hart.

Stall och foder

Skolinspektionen har tagit kravet på avgiftsfrihet ett steg till: elever som trots allt väljer att ta med sin häst till skolan kan inte krävas på skolans omkostnader för hästen. Det är Vretagymnasiet i Linköpings kommun som fått det beskedet. Hittills har skolan tagit 2 900 kronor per månad och häst för stallplats och foder.

– Det är rena katastrofen. Det här resulterar i att ingen får ta med sig egen tävlingshäst till en nationell idrottsutbildning, utan alla får rida på skolans hästar. Alternativt måste vi lägga ned utbildningen, för vi har inte råd att betala 30 uppstallningar, säger Helena Jaeger, NIU-ansvarig vid skolan.

"Ett jättedilemma"

Fallen Berga och Vreta har åter väckt frågan hur andra idrottsutbildningar ska klara sig om skolorna ska stå för all utrustning till alla elever, liksom träningsläger.

I de alpina grenarna är träningsperioder utomlands nödvändiga för att nå internationell elitnivå. Pengar för alla omkostnader finns varken hos skolorna och kommunerna eller förbundet, förklarar Katarina Fahlén, Svenska skidförbundets ansvariga för idrottsutbildningarna inom alpint och längd.

– Vi bryter ju mot skollagen hela tiden. Jag träffar representanter för andra idrotter och vi har samma problem. Det är ett jättedilemma, säger hon.

Tidigare fall

I vilken utsträckning idrottsgymnasierna förutsätter att eleverna inte kommer tomhänta är okänt. Skolinspektionen har inte dykt ned i frågan. Men under de senaste åren har åtminstone fyra andra gymnasieskolor fått kritik. Tre fall gällde också tillgång till egen häst medan det fjärde gällde betalning av alpina träningsläger utomlands.

Skolverket föreslog redan för ett år sedan att regeringen skulle låta utreda specialregler för idrottsgymnasierna vad gäller avgiftsfriheten. "Elitidrottaren ska inte tvingas välja mellan utbildning och elitidrottssatsning", skrev myndigheten efter samråd med Riksidrottsförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting.

– Man är mån om att behålla systemet med idrottsgymnasier, men ska det fungera utan komplikationer måste finansiering och dimensionering ses över, säger Maria Mattsson, undervisningsråd vid Skolverket.

Känslig fråga

Men någon utredning har inte tillsatts och nyligen fick utbildningsminister Anna Ekström (S) frågan vad regeringen gör. Maria Stockhaus (M), ledamot i utbildningsutskottet, varnade för att bestämmelserna om avgiftsfrihet leder till att nästan inga idrottsutbildningar blir kvar.

– Alla är helt överens om att utbildning i Sverige ska vara avgiftsfri, men det är inte möjligt för skolorna att bekosta utrustning för elitsatsande idrottsungdomar. Det är en känslig fråga i Sverige, där allt ska vara så likvärdigt som möjligt. Men vi vill också stå oss väl i idrottssammanhang och då måste vi kanske vara beredda att göra det här undantaget, säger Maria Stockhaus.

Vretagymnasiet har frågat utbildningsdepartementet hur skolan ska göra. Men Anna Ekström kan inte ge några råd och har heller inga besked om det blir en utredning.

– Jag kan inte säga hur skolor ska tillämpa skollagen. Men skolan ska vara avgiftsfri, det är en viktig princip som har ett starkt stöd, säger Ekström.

Samtidigt understryker hon att det ska vara möjligt att kombinera studier och idrott.

– Jag vill inte att man ska behöva välja. Samtidigt betyder inte det att skolan måste ta över ansvaret för elitsatsningen. Hela syftet med idrottsgymnasier är att det ska vara möjligt att kombinera den avgiftsfria skolan med en elitsatsning, säger Anna Ekström.