Psykolog dömer ut metoden

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-06-24

Tvångsinlåsning är en mardröm – som kan ge barnen men för livet.

– Det här tillhör medeltiden, säger psykologen Anders Nyman.

Anders Nyman.

Han är med i en pågående statlig utredning om vanvård i barn- och ungdomsvården. Dagligen intervjuar han människor som tidigare utsatts för övergrepp när de varit placerade på barnhem eller hos fosterföräldrar.

– De berättar att sådant här följer dem upp i vuxen ålder i form av bland annat mardrömmar, säger Anders Nyman.

”Tappar livsgnistan”

En flicka som vårdats på Sis-drivna Lövsta ungdomshem skriver i en blogg:

”Jag har själv vart inlåst och det gjorde inte mig nåt gott. Det kändes mer som det tog ifrån mig nåt. Som man tappar livsgnistan. När jag bodde på Lövsta var det en kille där som satt på isoleringen under hela tiden jag var där. Tror han fick va ute en gång men han åkte snabbt in igen, så klart om man kommer dit skadad blir man inte mindre skadad av att bli inlåst”.

Hon får medhåll av Anders Nyman:

– Inlåsning som bestraffningsmetod tycker jag är övervåld, det här skulle vi ha lämnat för länge sedan.

ANNONS