Detta ska rätten avgöra i domen mot Akilov

Foto: Jonas Ekströmer/TT
Rakhmat Akilovs dåd i fjol skakade Sverige, men kunde det skada staten? Det är en fråga som rätten har att ta ställning till i torsdagens dom. Arkivbild.
NYHETER

När torsdagens dom mot Rakhmat Akilov avkunnas är skuldfrågan på det stora hela given. Men Stockholms tingsrätt måste göra flera viktiga juridiska bedömningar – vad som är terrorism, till exempel.

Men allt om dådet får vi inte svar på.

Vad är terroristbrott?

– Jag gjorde en terroristic attack, sade Akilov på bruten svenska redan i ett första förhör efter gripandet den 7 april i fjol, några timmar efter attacken på Drottninggatan i centrala Stockholm.

Men vad den 40-årige uzbeken själv anser – eller vad som kan verka uppenbart för vem som helst – räcker inte för en fällande dom för terroristbrott. För det krävs i lagens mening att "gärningen allvarligt kan skada en stat”.

Åklagare Hans Ihrman argumenterade under rättegången för att det lagkravet var uppfyllt. Bland annat eftersom kommunikationer stördes, myndigheter gick upp i krisläge, sjukhus tvingades till omprioriteringar, och människors förtroende för samhällets beskydd skadades.

Akilovs försvarsadvokat Johan Eriksson vill i sin tur få prövat om dådet faktiskt allvarligt kunde skada den svenska staten. Rättvisan och demokratin stod pall, anser han. Inga undantagslagar infördes, och Akilov har behandlats föredömligt av rättsvårdande myndigheter.

Vad är mordförsök?

Akilov erkänner samtliga fem mord, men nekar till 18 av åtalets 124 mordförsök. En knäckfråga här är hur nära det var att respektive målsägare (brottsoffer) blev ihjälkörd av Akilov? Det vill säga, befann sig personen tillräckligt nära bilens färdväg för att kunna mördas?

Det handlar också om när man, juridiskt, bedömer att mordförsöken påbörjades. Enligt åklagaren ska det ses som när Akilov började köra lastbilen. Enligt försvaret var det i stället respektive ögonblick, cirka tre sekunder innan Akilov körde mot varje enskilt potentiellt mordoffer.

Vad blir skadeståndet?

Skadeståndskraven i Akilovmålet är delvis unika. De anhöriga till dödsoffren yrkar på 300 000 kronor, varav hälften i kränkningsersättning. Det senare får vanligtvis bara direkta brottsoffer. Argumentet är att terroristbrottet haft som syfte att skada en vidare krets.

En annan fråga är om syskon till dödsoffren har rätt till efterlevandeersättning. Flera anser sig ha stått sin bror/syster särskilt nära.

De som skadats svårt kräver 175 000 kronor, de som åklagaren anser har utsatts för mordförsök (men inte skadats svårt fysiskt) 150 000, och de som ska ha utsatts för framkallande av fara för annan 60 000.

Försvaret tycker dock att man ska följa praxis: Att syskon inte ersätts alls, anhöriga inte ges kränkningsersättning och att skadeståndsnivåerna över huvud taget blir avsevärt lägre.

Vad blir straffet?

Terroristbrott, mord, mordförsök och grovt framkallade av fara för annan kan alla var för sig ge livstids fängelse. Åklagaren yrkar på detta, lagens strängaste straff, följt av utvisning. Försvaret har inte heller invänt emot den påföljden, fastän Akilov själv vill ha ett tidsbestämt straff. Han vill också slippa utvisning.

Eriksson anser samtidigt att hans klient samarbetat med utredarna och därför kan få en viss straffrabatt.

Vad får vi inte svar på?

Hur mycket hjälp fick Akilov? Agerade han på någons order? Det kan domen inte ge besked om.

Endast Akilov är åtalad. Åklagaren har beskrivit 40-åringen som ensam i sin gärning: Han planerade, rekognoserade och utförde dådet. Chattarna i hans telefon visar dock att han bad om tips och godkännande av sina handlingar från jihadister utomlands, personer som tycks tillhöra en känd tadzjikisk IS-cell i Syrien/Irak. Akilov förde till och med ett samtal med en sådan kontakt under själva dådet. Men inga samtal finns sparade, så rätten vet inte vad de handlade om.