Högar i norr kan skriva om Sveriges historia

Foto: Nils Harnesk/Norrbottens museum/TT
Undersökningar med markradar har hittat vad som tros vara en så kallad kantkedja i en gravhög.
Foto: Nils Harnesk/Norrbottens museum/TT
Med stor sannolikhet är de mystiska högarna utanför Älvsbyn väldigt gamla gravhögar.

avTT

NYHETER

Med stor sannolikhet är de mystiska högarna utanför Älvsbyn gravhögar – väldigt gamla gravhögar.

– För Norrbotten är det här unikt. Enligt gängse uppfattning ska ju inte den här typen av lämningar finnas här uppe, säger arkeologen Frida Palmbo.

Efter några dagars undersökningar på Selholmen utanför Älvsbyn är arkeologerna optimistiska. De stora – upp till tio meter höga – kullarna på den lilla ön i Piteälven är gravhögar som troligtvis kan dateras tusentals år bakåt i tiden.

Bilderna från markradarn visar en formation som ser ut att vara en karaktäristisk så kallad kantkedja, det vill säga lagda stenar som kröker sig runt den förmodade gravhögen.

Det innebär att den historieskrivning som säger att gravhögar av den här storleken inte förekommer norr om Sundsvall lär behöva revideras. Dessutom är det rimligt att anta att fler arkeologiska fynd vilar i närheten.

– Att bygga sådana här monumentala gravar kräver en hel del arbete, med många personer involverade och under lång tid. Antagligen bör det finnas bosättningar i närheten, säger Frida Palmbo.

Ska undersökas närmare

Exakt hur gamla gravhögarna är går det inte att svara på ännu. Som äldst kan de vara från bronsåldern, men liknande högar uppfördes också i Sverige under järnåldern och vikingatiden.

Härnäst väntar vidare undersökningar. I höst genomförs en mindre arkeologisk utgrävning för att säkerställa att det verkligen är en kantkedja som syns på radarbilderna.

John Ljungkvist, forskare i arkeologi vid Uppsala universitet, välkomnar att högarna nu ska undersökas närmare. Han säger att det är avgörande för att kunna slå fast att det verkligen rör sig om gravhögar med tusentals år på nacken. Det går visserligen att få en viss datering genom att gräva små hål i högen, men det är den eventuella graven längst inne i högen som ger det slutgiltiga svaret på vilken tid som den härstammar från, enligt Ljungkvist.

– Det går att datera graven genom att undersöka föremål som lagts i den eller genom att analysera rester av personen. Om man har otur har kroppen förmultnat, och då blir det svårare, säger Ljungkvist.

Kan vara tomma

Det förekommer att arkeologer hittar fler än en grav i en gravhög. Det händer även att högarna, som i första hand är monument över den döda personen, inte innehåller några gravar över huvud taget.

– Det finns ingen mall för hur en gravhög ser ut, särskilt i det här området där man hittills har grävt ut väldigt få gravar, säger Ljungkvist.

John Ljungkvist är försiktig med att uttala sig om hur omvälvande det skulle vara för historieskrivningen om högarna är just gravhögar, särskilt med tanke på att det skiljer tusentals år mellan bronsåldern och vikingatiden.

– Visar det sig vara gravhögar från bronsåldern skulle det skriva ett nytt kapitel i Norrlands förhistoria, eftersom man hade en sydskandinavisk begravningsform så långt norrut. Om jag skulle satsa pengar så skulle jag snarare tro att de är från vikingatiden eller järnåldern, men det är jättesvårt att veta på förhand.