Koldioxidlagring kan halvera klimatutsläpp

avTT

Publicerad:
Foto: Anders Wiklund/TT
SSAB i Oxelösund släpper ut stora mängder koldioxid varje år.

Genom att fånga in och lagra koldioxid från de 27 största industrierna i Sverige kan hela landets utsläpp halveras. Det framgår av en ny rapport från SNS Konjunkturråd.

Koldioxidutsläppen från de 27 industrier som släpper ut mest i Sverige motsvarar nästan hälften av hela landets utsläpp – och med rätt styrmedel kan det bli lönsamt för industrierna att fånga in koldioxiden och lagra den i depåer under marken. Utsläppsminskningen skulle i så fall bli större än om all vägtrafik blev fossilfri. Det är en av slutsatserna i den rapport om svensk klimatpolitik som SNS Konjunkturråd har tagit fram.

Problemet är att det än så länge saknas kommersiella incitament för industrin. Med dagens teknik kostar det ungefär 1 000 kronor att fånga in och lagra ett ton koldioxid. Att i stället köpa en utsläppsrätt inom EU för att få tillstånd att släppa ut samma ton i atmosfären kostar bara omkring 250 kronor. Sverige har dock haft en koldioxidskatt sedan 1991, som i dag ligger på cirka 1 180 kronor per ton.

– Om man skulle ha en lagringspeng för varje ton infångad koldioxid som motsvarar den svenska koldioxidskatten, så skulle det med nuvarande teknologi bli lönsamt för åtminstone de största industrianläggningarna att ta hand om sina utsläpp, säger John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och ordförande för rapporten från SNS Konjunkturråd.

Pris på utsläpp

I rapporten skriver författarna att det mest effektiva sättet att minska utsläppen globalt vore att införa ett minimipris för utsläpp av koldioxid. I så fall skulle koldioxidlagring bli lönsamt även på de ställen där åtgärden verkligen skulle göra stor skillnad – exempelvis i Kina och Indien.

– Vår förhoppning är att om vi börjar använda den här tekniken i större omfattning i Sverige så kan den utvecklas och bli billigare Då skulle det inte bara minska utsläppen i Sverige, utan även påverka resten av världen i stor omfattning, säger John Hassler.

I de beräkningar som SNS Konjunkturråd presenterar handlar det om totalt ungefär 23 miljoner ton koldioxid som skulle kunna fångas in från de 27 största utsläpparna i Sverige. Av de utsläppen kommer hela 14 ton från biomassa – exempelvis trä – som hanteras vid bland annat pappersbruk. När den koldioxiden fångas in blir det en nettominskning av mängden koldioxid i atmosfären, i takt med att nya träd växer upp och fångar in ny koldioxid. Det brukar kallas för minusutsläpp.

"Enorm potential"

Mathias Fridahl är forskare vid Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet och har studerat den här typen av åtgärder i sin forskning. Han välkomnar både förslaget och själva diskussionen.

– Det är bra att den här frågan kommer upp till ytan så att fler personer kan bilda sig en informerad uppfattning. Sverige har en del ganska rena punktutsläpp som kan fångas in för en relativt billig penning, samt en enorm potential till minusutsläpp inom exempelvis pappersindustrin, säger Mathias Fridahl.

Men han varnar också för risken att se koldioxidlagring som ett sätt att kompensera för utsläpp inom andra områden.

– Det är viktigt att klimatarbetet fortskrider inom alla sektorer och att man inte lättvindigt börjar kompensera det ena med det andra.

Publicerad: