Myndighetsritual ger trygghet i viruskrisen

Av: TT

Publicerad:
Statsepidemiolog Anders Tegnell, "en vanlig hygglig människa med ryggsäck som cyklar till jobbet", har många gånger varit i fokus på Folkhälsomyndighetens myndighetsgemensamma presskonferenser. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Statsepidemiolog Anders Tegnell, "en vanlig hygglig människa med ryggsäck som cyklar till jobbet", har många gånger varit i fokus på Folkhälsomyndighetens myndighetsgemensamma presskonferenser. Arkivbild.

En ritual, en lägereld och en samlingspunkt. Alltihop lett av en "vanlig hygglig människa" med ryggsäck som cyklar till jobbet. Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser har fått en rituell betydelse för många svenskar och har också varit effektiv kommunikation, enligt en forskare.

Nyligen gick Folkhälsomyndigheten ut med information om att de dagliga presskonferenserna skulle glesas ut och två dagar i veckan endast vara digitala. Men efter bara två dagar meddelade myndigheten att nedtrappningen var inställd och att presskonferenserna skulle hållas som vanligt.

– Intresset är fortfarande alldeles för högt. Det har gått ner lite grann men vi vill vara så tillgängliga och öppna som det går, säger Folkhälsomyndighetens presschef Christer Janson till TT.

Och att intresset varit stort och att de dagliga presskonferenserna varit viktiga under viruskrisen är något som Bengt Johansson, professor i politisk kommunikation vid institutionen för medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, också sett.

– De har fått en rituell betydelse. Det är en ritual och en samlingspunkt, en lägereld.

Han säger att människor vid kriser letar efter samlingspunkter och saker att förhålla sig till.

– När vi har stort behov av information och vi undrar hur det går och det finns en dramatik i det vill vi gärna ha den här typen av ritualer och de är då ganska effektiva.

Ryggsäck och cykel

Folkhälsomyndighetens presskonferenser har för många varit viktigare än de som regeringen hållit. Och det beror enligt Bengt Johansson på innehållet.

– I en krissituation är den viktigaste frågan till en början hur vi ska klara oss. Kommer vi att klara oss? Och i så fall hur ska vi göra för att klara oss? Folkhälsomyndigheten har haft hårda fakta kring vart det här tar vägen. De har haft mer relevant information och därigenom haft ett informationsövertag.

Han säger att regeringen kunde ha valt att skicka fram en minister för att berätta alla de här sakerna men att man medvetet låtit myndigheterna ta den rollen.

– Då har ju Anders Tegnell och de andra också fått en viktigare roll, säger Bengt Johansson.

Statsepidemilogen Anders Tegnell har vid många av presskonferenserna varit den som levererat besked om smittläget och hur vi ska agera. Och hans personlighet kan ha bidragit till att kommunikationen från myndigheten har nått ut och att folk tagit den till sig, tror Bengt Johansson.

– Min bild är att vi har en tendens att lita på vad vi i Sverige kallar för "den gode grannen". Det är vår idealbild av vem vi vill lita på. En vanlig hygglig människa, som i det här fallet kan ganska mycket. Det är någonting som slår an. Vi gillar att man inte är för extravagant utan är lite vanlig, har en ryggsäck och cyklar till jobbet.

Blir svårare

Hittills har det hållits knappt 60 presskonferenser om covid-läget, men förr eller senare kommer de att upphöra. Och det kommer att göra det svårare att nå ut med nödvändig information till alla delar av samhället.

– Då är det inte säkert att alla nås av det nya budskapet och att det är nya saker som gäller, utan man håller kanske fast vi det som man först lärde sig. Då måste man verkligen fundera på var folk finns och vilka kanaler de använder och vart man når dem, säger Bengt Johansson.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN