Stor och liten budgetkamp i EU

avTT

Foto: Francisco Seco/AP/TT
2020 års budget är Jean-Claude Junckers sista. Bild från i oktober.

Enighet råder i EU om nästa årsbudget, med en dryg månad till godo.

För nästa långtidsbudget ser det värre ut – förhandlingarna borde vara inne på slutrakan men få vågar gissa när det blir målgång.

I sedvanlig ordning krävdes en extra långsittning i sista stund innan årsbudgeten spikades i förhandlingar mellan medlemsländerna och EU-parlamentet sent i måndags kväll. 2020 års budget omfattar över 150 miljarder euro (mer än 1,6 biljoner kronor), varav 21 procent är inriktat på åtgärder mot klimatförändringarna.

Budgeten "fokuserar resurserna på de prioriteringar som är viktiga för medborgarna: klimatförändringar, jobb, unga, säkerhet och solidaritet i unionen", heter det i ett pressmeddelande från EU-kommissionen.

Årlig kamp

Årsbudgeten leder varje år till hårda diskussioner där EU-parlamentet oftast vill satsa mer, medan medlemsländerna håller tillbaka.

Kampen är ändå bara en liten förpostfäktning i jämförelse med den stora strid som råder om nästa långtidsbudget i EU.

Här är det i stället medlemsländerna internt som är oeniga med varandra om vilka ramar som ska läggas upp för den kommande sjuårsperioden och hur mycket man ska lägga in. Och eftersom total enighet krävs måste alla vara nöjda – eller åtminstone ungefär lika missnöjda – innan allt är klart.

Enighet dröjer

Förslaget till långtidsbudget för åren 2021–27 lades fram redan i fjol våras och har sedan dess stötts och blötts i ministerrådet. Den behandlingen är nu snart över, då nuvarande ordförandelandet Finland inom kort ska presentera sitt kompromissförslag.

Därefter blir det i stället EU:s tillträdande rådsordförande Charles Michel som ska försöka leda processen i mål.

Det lär dock dröja innan enighet kan nås.

– Det här kommer att spilla över på nästa år, konstaterar EU-minister Hans Dahlgren på väg in till ett ministermöte i Bryssel på tisdagen, om bland annat långtidsbudgeten.

– Det finns en stark ambition att göra det här så tidigt som möjligt, för det är ju så att när man väl har fattat beslutet så är det många förberedelser som måste göras för att de olika programmen ska kunna starta i god tid. Men att sia om hur det här hamnar och var det hamnar det vågar jag mig inte på i dag, säger Dahlgren i Bryssel.

ARTIKELN HANDLAR OM