Attentatet mot nattklubben är tyvärr det perfekta terrordådet

Foto: Emrah Gurel / AP
En kvinna lämnar en bukett med rosor utanför nattklubben i Istanbul.
NYHETER

Unga människor som ville fira in det nya året, som de hoppades skulle bli fredligare och vackrare än det förra.

En ensam gärningsman som kallblodigt mejar ner dem.

Det är en fasansfull händelse.

Och tyvärr ett perfekt terrordåd.

Ingen lär ha blivit förvånad över att IS nu har tagit på sig det senaste attentatet i Istanbul. Jihadisterna har själva varnat för nya dåd och massakern bär alla terrorgruppens spår.

IS är visserligen inte ensamma om att genomföra blodiga attentat i Turkiet. Men medan kurdiska extremister framför allt har riktat in sig mot turkiska soldater och poliser slår IS gång på gång till mot mjukast tänkbara mål.

Nattklubben Reina ligger bokstavligen vid bron mellan öst och väst och är en symbol för det sekulära och kosmopolitiska Turkiet som IS hatar.

Att slå mot nattklubben tjänar också ett annat, minst lika viktigt syfte: att skada den livsviktiga turistindustrin.

Som terrordåd betraktat är det lika enkelt som utstuderat grymt; i det närmaste perfekt.

Turkiet har det senaste året skakats av så många islamistiska attentat att det är lätt att glömma att landets president Recep Tayyip Erdogan fram till nyligen anklagades för att i hemlighet stödja IS. Och se mellan fingrarna när vapen och tusentals jihadister från hela världen strömmade över gränsen till Syrien.

IS stred mot Turkiets fiender, kurderna och Assadregimen. Det räckte för att de skulle lämnas i fred, tycktes logiken vara.

Men Turkiet har inte lyckats hålla sig utanför det blodiga kriget i grannlandet. Sedan i fjol genomför man operationer djupt inne i Syrien.

Terrordådet på nattklubben Reina kommer mindre än två veckor efter mordet på den ryske ambassadören i Ankara, där gärningsmannen hann ropa ”Glöm inte Aleppo!”.

Turkiet är i IS ögon inte längre det vänligt sinnade transitlandet.

Utan terrorgruppens dödliga fiende.

President Erdogan tycks ta varje terrordåd, vare sig det kommer från islamister eller kurder, som en förevändning för att slå ner på sina fiender ännu hårdare. Precis som han redan arresterat och sparkat tusentals statsanställda och fängslat dussintals journalister och politiska motståndare.

Under en reportageresa till Istanbul i fjol kunde jag med egna ögon se hur turkar öppet hyllade IS på den plats där tolv tyska turister kort innan hade sprängts till döds.

Hur ska regeringen kunna skapa kontroll när terroristerna finns överallt?

Turkiet har på bara några år har gått ifrån att vara ett stabilt och snabbväxande framgångsland till att bli en stat som hotas att slitas sönder av terrorattacker, kuppförsök och politiskt förtryck.

Det senaste året har Natolandets förbindelser med USA kraftigt försämrats och Erdogan har tvingats att vända sig till den tidigare fienden Ryssland. Utrikespolitiska lappkast tycks ske i panik.

I Istanbul har blodspåren torkats upp och jakten på attentatsmannen fortsätter. President Erdogan har än en gång försäkrat sitt folk om att kampen mot terroristerna ska fortsätta och att Turkiet ska stå som slutgiltig segrare.

Frågan är hur länge den allt mer auktoritäre presidenten har folkets stöd.

Skuggorna hänger tungt över Turkiet år 2017.