Gäng byter knark mot potensmedel

Av: 

TT

Publicerad:
Uppdaterad:
"Det finns väldigt mycket pengar internationellt att göra på försäljning av olagliga läkemedel", säger Läkemedelsverkets utredare. Arkivbild.
Foto: Martina Holmberg / TT
"Det finns väldigt mycket pengar internationellt att göra på försäljning av olagliga läkemedel", säger Läkemedelsverkets utredare. Arkivbild.

NYHETER

Brottsligheten kopplad till läkemedel växer i Sverige.

Och myndigheter larmar om att kriminella gäng allt mer tjänar pengar på försäljning av olagliga läkemedel snarare än av "vanligt" knark.

Det handlar om icke godkända mediciner, narkotikaklassade läkemedel och förfalskade preparat som inte alls har påstådd effekt. Oavsett form har mängden ökat kraftigt de senaste åren och i dag är olagliga läkemedel ett "reellt problem" i Sverige, enligt Läkemedelsverket.

– I generella ordalag ser vi fler olagligheter och oegentligheter kring läkemedel, säger Tomas Nilsson, utredare på Läkemedelsverket.

– Organiserad brottslighet står bakom mycket av den försäljningen. Det finns väldigt mycket pengar internationellt att göra på försäljning av olagliga läkemedel. Så en del har svängt över från att sälja narkotika till att sälja olagliga läkemedel, fortsätter han.

Potens och bantning

Främst har utredaren sett trenden utomlands men också i Sverige. Och även polisen har märkt att intresset för läkemedel bland kriminella gäng har ökat kraftigt under de senaste åren i Sverige.

– De kompletterar narkotikaförsäljning, eller renodlar verksamheten till att endast pyssla med läkemedel, säger Stewe Alm, strategisk analytiker vid polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Bland storsäljarna hittas potensmedel, bantningspreparat och ångestdämpande läkemedel.

– I takt med att psykosocial ohälsa har brett ut sig har det blivit en stor marknad. Kriminella följer ju efterfrågan, säger Stewe Alm.

Både polis och Läkemedelsverket slår fast att utvecklingen av brottslighet kopplat till läkemedel har drivits på av digitaliseringen.

– Det finns hur många illegala internetapotek som helst och de gör ett bra jobb att skydda sig, men bara för att man säger att man är ett apotek betyder inte det att man är det, säger Tomas Nilsson.

Osäkra siffror

Det är svårt att följa den svenska läkemedelsbrottsligheten genom siffror på ett rättvist sätt. Under 2020 fick Läkemedelsverket 261 tips och observationer om olagliga läkemedel, vilket är en ökning på över 10 procent jämfört med året innan. Förra året infördes också sex nya brottskoder för att på ett bättre sätt kartlägga läkemedelsbrottsligheten. Till exempel gjordes 110 polisanmälningar om brott mot läkemedelslagen, där bland annat förfalskningar ryms.

Men än så länge ska man inte stirra sig blind på siffrorna eftersom de troligtvis utgör bråkdelar av verkligheten, enligt Tomas Nilsson.

– Vi har inte haft någon möjlighet att följa upp detta alls. Vi har gjort småförsök innan med polisen och Åklagarmyndigheten men vi har inte lyckats. Så nu kan vi åtminstone visa med siffror att brottsligheten finns, säger han.

Publicerad: