LHS 1140b – är det planeten med främmande liv?

NYHETER

Hittills har forskarna upptäckt närmare 2 000 planeter långt utanför vårt eget solsystem.

Nu har ännu en så kallad exoplanet presenterats, som ”bara” ligger 40 ljusår bort – och på lagom långt avstånd från förutsättningarna för liv.

1 av 5 | Foto: SkyWorks
I förra veckan offentliggjorde forskarna upptäckten av LHS 1140b, en exoplanet som ligger på cirka 40 ljusårs avstånd från jorden.

I förra veckan presenterade forskare vid bland annat Harvard University, USA, upptäckten av en ”superjord”, en främmande planet långt utanför vårt eget solsystem, en så kallad exoplanet.

– Det här är den mest intressanta exoplanet jag har sett på flera decennier, säger Jason Dittmann, astronom vid Harvardsuniversitet i USA, som lett forskargruppen, till nyhetsbyrån AFP.

Planeten, med det formella namnet LHS 1140b ligger ”bara” 40 ljusår bort och inom den så kallade ”Guldlockszonen”, där avståndet till den närmsta stjärnan är precis lagom stort för att flytande vatten ska kunna finnas, en förutsättning för liv såsom vi känner till det.

LHS 1140b är långt ifrån den första exoplaneten som hittats och säkerligen inte den sista. Hittills har forskarna kartlagt cirka 2 000 exoplaneter sedan 1995 då den första upptäcktes.

70 000 år i rymden

En av de mest jordlika är Kepler 186f som ligger på 500 ljusårs avstånd från jorden. Den är bara tio procent större än jorden, men har troligen en yttemperatur på minus 85 grader Celsius. Det är för kallt för större djur, men inte för vissa mikroorganismer.

Proxima b är också bara något större än jorden. Problemet med denna planet är dock att den har en mycket tajt bana runt sin stjärna Proxima Centauri med mycket radioaktiv strålning som följd. Denna planet är dessutom troligen "låst" på så sätt att planetens "dagsida" alltid är vänd mot stjärnan.

Denna planet ligger på bara 4,2 ljusårs avstånd, vilket nästan är så nära vi kan komma en planet utanför vårt eget solsystem. Närheten till Proxima b är dock relativ. Avståndet dit är nästan 40 biljoner kilometer. Med nuvarande teknologi skulle vi behöva färdas i cirka 70 000 år innan vi kunde ta de första stegen på planetens yta.

En annan kandidat är GJ1132b som bara behöver 38 timmar på sig för att runda sin egen stjärna, varför forskarna tror att den ligger för nära och är på tok för varm för att härbärgera liv.

Nypa salt

Förra året upptäckte belgaren Michaël Gillon det så kallade Trappist-systemet på cirka 40 ljusårs avstånd. Det är en ansamling av sju planeter varav minst tre ligger inom den "beboliga zonen". Planeterna ligger tätt sammanpackade i en omloppsbana runt sin stjärna, en röd dvärg, motsvarande Merkurius runt vår egen sol.

Huruvida en planet finns inom den "beboliga zonen" eller inte bör dock tas med en stor nypa salt.

Det säger Sveriges främste expert på exoplaneter, Malcolm Fridlund, professor i astrofysik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg samt Universiteit Leiden i Nederländerna.

Avståndet till den närmsta stjärnan är bara en parameter. En annan, minst lika viktig, är atmosfären.

– Venus ligger också i denna zon, men Venus har 60 gånger tätare atmosfär än jorden och har en yttemperatur på 500 grader Celsius. Det är så varmt att bly flyter. Och om dessa planeter har en atmosfär vet vi ingenting om ännu, säger Malcolm Fridlund.

Svaret finns på jorden

Trots att vi i dag känner till ett par tusen exoplaneter är bevisen för deras existens – än så länge – bara indirekta.

– Antingen mäter man variationer i stjärnans ljusstyrka eller hur stjärnan rör sig längs synlinjen, eftersom stjärnans hastighet påverkas av förekomsten av planeter. Det är därför de flesta planeter upptäckts runt röda dvärgstjärnor, eftersom de lyser svagare än andra stjärnor, säger Malcolm Fridlund.

TT: Finns det liv där ute?

– Måndagar, onsdagar och fredagar tror jag det. Problemet är att vi inte vet hur livet på jorden uppstod, om det bara var en slumpartad process eller en "nödvändighet" givet de förutsättningar som fanns då. Så länge vi inte vet det är det omöjligt att säga, så jag har slutat att tro. Bevisligen har livet på jorden bara uppstått en enda gång.

ARTIKELN HANDLAR OM