Nyheter

”Barnläkaren” talar ut om misstankarna

Av: 

Eric Tagesson

NYHETER

"Jag har förlorat en stor del av mitt liv"

Barnläkaren under rättegången.
Barnläkaren under rättegången.

Hon åtalades, misstänkt för att ha orsakat bebisen Linneas död, men friades av en enig tingsrätt.

För första gången berättar "barnläkaren" nu i en radiointervju i P1 om tiden efter att misstankarna riktades mot henne.

– Det var förfärligt, gräsligt, säger hon i P1:s lördagsintervju.

Linnea skulle ha fyllt fem år i sommar, men blev bara några månader gammal.

Hon föddes i juni 2008, tre månader för tidigt, och fick kort efter födseln en feldosering i ett dropp av en sjuksköterska och drabbades av en hjärnblödning.

En så kallad shunt opererades in för att dränera vätska från hennes huvud, och i mitten på september skulle den bytas ut.

Gick inte att rädda

Men komplikationer uppstod och läkarna konstaterade att hennes liv inte gick att rädda. Läkarna beslutade i samråd med Linneas föräldrar att stänga av respiratorn som höll henne vid liv.

– Jag hade en god kontakt med föräldrarna, och följde sättet vi gör i sådana här svåra situationer, säger hon i P1:s lördagsintervju.

Men vid en efterföljande obduktion konstaterades rättsläkaren att Linnea hade en skyhög koncentration av narkosmedlet tiopental i blodet, och polisanmälde dödsfallet.

Fem månader senare greps "barnläkaren" på sin arbetsplats, misstänkt för att ha orsakat Linneas död genom att medvetet ha gett henne den höga dosen.

– Jag förstod ingenting, säger hon om gripandet i intervjun.

Hon släpptes efter drygt en vecka, men misstankarna kvarstod.

Åtalades för dråp

Utredningen drog ut på tiden och först nästan två år senare åtalades "barnläkaren", misstänkt för dråp.

– Den här tiden, det var inget liv, jag fick leva med det här och försöka rentvå mig själv. Det var som att sitta i husarrest.

Läkaren säger att hon knappt fick något stöd från sjukhuset. Hon stängdes av från sitt arbete.

– Det var en stor besvikelse. De frågade inte ens mig vad som hände.

Hon nekade bestämt till anklagelserna, och i oktober 2011 friades hon av Solna tingsrätt.

Domstolen konstaterade att det inte fanns bevis för att ett brott över huvud taget har begåtts.

"Tungt att bära"

– Jag tänkte: Äntligen var det någon som kunnat sortera i den här soppan och förstå hur det var. Jag var oerhört lättad, men stenarna på axlarna kommer aldrig att falla av.

– Jag har förlorat en stor del av mitt liv, och kommer alltid vara märkt av det här. Det är tungt att bära.

I dag, berättar hon i P1, jobbar hon som läkare igen.

– Jag har det bra, känner mig uppskattad. Men jag har fått flytta, byta jobb, fått mitt sociala nätverk splittrat, och det är rättsväsendet som tvingade mig till det.

ANNONS

Munskydd, Covidtester och mycket mer till bra priser – och SNABB leverans hem till dörren!

Extern länk från Meds

Köp nu

Publisert: