Aftonbladet på plats på presskonferensen

avPär Karlsson, Ida Gustafsson

1 av 14 | Foto: Johan Persson
Första egna bilden i frihet.

Johan och Martin är nu tillbaka i Sverige och de berättade på en 75 minuter lång presskonferens om sin tid i Etiopien.

Aftonbladet var på plats och rapporterade direkt.

– En soldat lyfter sitt gevär och vinklar det mot en buske, berättar Martin Schibbye om den skenavrättning han var med om framför en filmkamera.

Presskonferensen leddes av Jesper Bengtsson, chefredaktör på tidningen Omvärlden och styrelseledamot i Reportrar utan Gränser.

Applåder och jubel mötte Johan och Martin när de kliver ut på podiet.

– Det är trångt som i fängelset, det känns lite som hemma, skojar Martin Schibbye när han inleder presskonferensen.

”Skandal”

– På ett personligt plan är det en chock att vara fria. På ett internationellt plan är det en skandal att vi dömdes till elva års fängelse för att ha gjort vår jobb.

Detta är kärnpunkten, säger han.

Arbetet med att berätta vad de har sett i Etiopien och i fängelset börjar i dag, säger Martin.

– Och det kommer att pågå så länge vi lever.

”Hamnat i politisk crackdown”

Efter det inledande talet svarar de på journalisternas frågor. Om hur den svenska regeringen har agerat i deras fall.

– Det är oerhört svårt att svara på det nu. Vi har varit inlåsta i 14 mån. Det vi vet och har sett själva är det ambassaden gjort för oss. De har ställt upp med 1000 procent och besökt oss en gång i veckan. Vad regeringen gjort för oss vet vi inte, det är för tidigt att säga, säger Martin.

– Det var positivt att Bildt kom till fängelset. Han berättade att vi skulle bli benådade.

– Vi åkte inte dit för att skriva skit om Carl Bildt, säger Johan.

De båda berättar att de träffat journalister och politiker som är åtalade för terrorism.

– Vi har hamnat mitt i en politisk crackdown, säger Schibbye.

Enligt Johan Persson finns två alternativ att ta sig in i Ogaden:

– Ett är genom en reklamresa med oljebolag eller två Med gerillan ONLF. Vi valde den svagare parten, säger han.

”Vi wallraffade i fängelset”

Martin och Johan berättar om när de greps i Ogaden.

De korsade gränsen från Somalia nattetid med bara en chaufför. De blir då upptäckta av etiopisk militär och gripna en tid senare tillsammans med ONLF. De gick med en grupp som varierade mellan 30-100 personer. Efter attacken sprang alla från platsen. De blir snabbt träffade och står stilla med händerna i vädret.

– Ur ett säkerhetstänk är det ganska idiotiskt att börja springa, så vi stod still helt enkelt med händerna i luften, säger Martin Schibbye.

– Vi kanske inte bär hem den berättelsen vi åkte för att hämta, men vi kommer hem med en annan. Vissa stunder har vi tänkt att vi inte är fångar, utan vi har tänkt att vi wallraffat i fängelset. Vem ska jag intervjua i dag? säger Martin.

De berättar att de drömt om att få skriva utan att behöva vara rädda. De vill berätta om vad de sett och varit med om under sin tid i fängelset. Och det som de började nysta i innan de åkte i väg.

– Prio var att ta sig ur fånglägret. Både för att få skriva och för att det var farligt, säger Schibbye.

– Självklart var det korkat att åka in i Etiopien med bilder på sig själv med vapen. Men det var i Somalia de togs. Det är säkerhetsvakter i Somalia som är allierade med etiopiska polisen. Vi mjukade upp lite med vapen och snus. Det är korkat och det var en ren propagandaseger, säger Johan Persson.

Tog tillbaka ursäkten

De säger att de inte har förstått hur stort medieuppbådet har varit kring dem.

– Vi har inte tagit in det har inte gått att förstå helt enkelt. Fängelseverksamheten äter upp en, vi har inte förstått någonting. Allt stöd har gjort att vi pallat, säger Johan Persson.

I sin benådning bad de om ursäkt för att de tog sig in i Etiopien.

– Ursäkterna vi sa menade vi inte. Men vi hade två val, att kanske dö där eller komma hem och berätta, säger Persson.

De båda skämtar en del om att de nu är kända.

– Jag hade torgskräck redan innan, det här gör inte saken bättre.

Tränade och åt i fängelset

Under tiden i fängelset har de inte kunnat läsa några svenska nyheter, vakterna som censurerade tidningar förstod inte språket vilket innebar att de inte fick se eller läsa något från Sverige överhuvudtaget.

– Vi hade stenhårda rutiner, det är svårt att dra en hel dag.

– Vi tränade mycket, och tvingade i oss käk för att inte bli dumma i huvudet och bli sjuka. Och så pratade vi väldigt mycket, om allt för att hålla i gång, säger Persson.

”Var en varningssignal”

De båda får frågor om den kritik de fått för att de tog sig in.

– Vi hade ett ansvar att åka dit och berätta, säger Martin Schibbye.

De ville berätta om "problematiken om att utvinna olja i den här regionen" på plats.

– Vi är svenskar, hade vi varit amerikaner eller israeler hade vi varit utslängda. Det är enklare att jävlas med oss eftersom vi är från ett litet land, säger Johan Persson.

Martin Schibbye tror att deras gripande var en varningssignal till andra journalister.

– Kan de göra det här mot två svenska journalister, tänk vad de kan göra mot inhemska journalister, säger han.

På frågan om någon dödades när de greps svarar de.

– Vi anfölls av 200 etiopiska soldater. Vi såg ingen ONLF-soldat skjuta tillbaks och vi såg ingen ONLF-soldat dö, säger Persson.

Men de har nu i efterhand fått höra att två personer avled i samband med gripandet.

Var rädda för att dö

De sköts båda två vid gripandet i juni och Johan Persson förlorade mycket blod.

– Vi greps i öknen och sover där. Johan är allvarligt skadad, vi försöker få dem att ta oss till ett sjukhus. Men vi blir kvar i öknen. Vi hålls där till 4 juli då vi får träffa ambassadören. Det är de längsta dagarna i ens liv, säger en skakad Martin Schibbye.

På frågan om varför de var med i de fejkade filmerna svarar de:

– Vi går med på att ställa upp på film för att de inte ska döda oss, säger Schibbye.

Persson berättar att de fyra platser användes i den fejkade film som spelas in och som sedan användes i rättegången.

– Det var en surrealistisk upplevelse, som en Steven Spielberg-film.

Dagarna i öknen var "jättejobbiga" säger de och de var rädda att Johan Persson skulle få blodförgiftning eftersom han inte fick någon sjukhusvård. De kände att de var i fara så länge ambassaden inte visste var de var någonstans och att de behövde hjälp.

Om folket i Ogaden har gynnats av deras närvaro säger de att de hade "en gräddfil".

– Vi får inte låta länder komma undan med att döma journalister som terrorister, säger Schibbye.

De berättar att Svenska Dagbladet och magasinet Filter var intresserade av deras story.

Skenavrättades

Martin berättar om att de hotades till döds om de inte berättade för förhörsledarna om vad de gjorde där.

– Du kommer att dö, vi kommer att skjuta dig, säger han.

Och han berättar om hur de båda skenavrättats framför en filmkamera.

– En soldat lyfter sitt gevär och vinklar det mot en buske, säger Martin.

Johan trodde då att Martin blivit skjuten.

En journalist undrar hur de kommer att berätta om sina upplevelser. De svarar att de kommer att använda sig av alla möjliga kanaler och medier. De kommer bland annat att skriva en bok.

De berättar om att domar i etiopiska domstolar är på förhand skrivna av politiker. Journalister på plats undrar varför deras kritik mot landet och berättelsen om skenavrättningarna kommer först nu.

– Om vi hade berättat det i domstolen hade vi varit döda nu, säger Martin Schibbye.

En journalist frågar om de sett tortyr i fängelset.

– Vi har sett helt unika saker, vi kan inte berätta det nu med hänsyn. Men det kommer att komma saker från det vi har sett i Kality, säger Martin.

– Det handlar om människor som fortfarande befinner sig i fara, vi kan inte ta det nu av olika skäl, säger han.

”Har dåligt samvete”

De vet inte om det var värt det.

– Våra anhöriga har tagit mest stryk. Vi har självklart haft förbannat dåligt samvete för det vi utsatt dem för, säger Persson.

Beror på vad vi kan göra av det, vi bär på unika berättelser. Vi kan jobba för de som sitter inne. Vi kan jobba för pressfriheten och lyfta den på den internationella agendan.

På frågan om vad de ville avslöja svarar Johan Persson:

– Det är lite rörigt, vår reportageidé var att på plats försöka reda ut hur ett oljebolag påverkar konflikten. Vår idé var inte att sätta dit Carl Bildt. Han satt i styrelsen 2006, säger han.

En etiopisk journalist undrar om de någon gång vill komma tillbaka till Ogaden och han undrade om de menade vad de sa i etiopisk tv.

– Nej, jag menade det inte, svarar Martin Schibbye.

”Skönt att vara hemma”

Efter drygt 75 minuter avslutades presskonferensen i ABF-huset i Stockholm. Där var medieuppbådet stort med både svenska och utländska medier på plats. 

Ett par stolar var reserverade för Johan och Martins familjer.

Frilansjournalisterna Martin Schibbye och Johan Persson är efter 14 månader i etiopiskt fängelse åter på svensk mark igen.

De flög från Istanbul i morse och landade på Arlanda strax innan halv 12.

Det blev ett kärt återseende när de mötte sina anhöriga utanför flygplatsens vip-rum för första gången på över ett år.

– Det är väldigt skönt att vara hemma. Väldigt skönt att vara i ett land där man kan tala fritt, sa Martin Schibbye till Aftonbladet efter att de landat på Arlanda.