11 anledningar att kvinnodagen fortfarande behövs

NYHETER

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Trots det är vi långt från jämställda. Här är 11 anledningar till att kvinnodagen fortfarande behövs för att uppmärksamma ojämlikheterna mellan kvinnor och män.

1. Enligt ny statistik, från Sveriges kvinnolobby, är löneskillnaden mellan kvinnor och män i dag 13,3 procent. Beräknat på en arbetsdag mellan 8–17 innebär det att kvinnor arbetar gratis efter klockan 15:57 varje dag.

Foto: Pressbild

2. Och glappet minskar inte särskilt snabbt. De senaste fem åren har lönegapet minskat med 1,1 procentenheter. Om vi fortsätter i samma takt når vi jämställa löner först om 53 år.

Foto: Pressbild

3. Den största förklaringen till löneskillnaderna är att kvinnor och män arbetar inom olika yrken, enligt Statistiska centralbyrån. Trots det har män i genomsnitt högre lön än kvinnor i de flesta yrkena – även i många kvinnodominerade.

Foto: Claudio Bresciani / TT

4. Ett sätt att öka sin lön är att höja sin studienivå. Och det har framför allt kvinnor gjort – år 2013 hade över 50 procent av svenska kvinnor en eftergymnasial utbildning jämfört med 39 procent av männen. Kvinnor som grupp är alltså högre utbildade än män. Men många av kvinnorna utbildar sig till yrken inom skola, vård och omsorg, det vill säga yrken där lönerna i de flesta fall är relativt låga. Så kvinnor är bättre utbildade – men tjänar sämre.

Foto: Johan Nilsson / TT

5. År 2013 arbetade därtill 30 procent av alla kvinnor deltid. Andelen har minskat från 45 procent år 1987. Samtidigt är det bara 11 procent av männen som har ett deltidsjobb.

Foto: Leif R Jansson / SCANPIX

6. Deltidsarbete är också ett av de främsta skälen till att kvinnor i genomsnitt bara hade 66 procent av mäns pension år 2012.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

7. Vi har nu i 40 år haft en föräldraförsäkring där både mammor och pappor kan vara föräldralediga med sina barn. Trots det tar kvinnor fortfarande ut flest föräldrapenningdagar – i genomsnitt 75 procent av dem. Men det har gått framåt – 1985 tog kvinnor ut 94 procent och män 6 procent av dagarna.

Foto: Christine Olsson / TT

8. En vanlig vardag lägger kvinnor i snitt ned 3,5 timmar på obetalt arbete, vilket är en minskning med drygt en timme sedan början av 1990-talet. Män lägger i snitt 2,5 timmar på obetalt arbete, vilket under samma period är en ökning med 8 minuter. Under en vecka blir det för kvinnor i genomsnitt 26 timmar obetalt arbete.

Foto: Sören Andersson / SCANPIX

9. Kvinnor i alla åldersgrupper uppger även i högre grad än män att de har långvarig sjukdom eller symtom. I åldersgruppen 45–64 år är det vanligast för kvinnor med sjukdomar eller symtom i skelettet och rörelseorganen och för män sjukdomar i cirkulationsorganen.

Foto: Jonas Ekströmer / SCANPIX

10. I Sverige har förlossningsskadorna ökat stadigt under de senaste 20 åren, och då främst de allvarliga skadorna. En av de skador som oroar läkare mest är bristningar i ändtarmsmuskulaturen – trots det drabbas sju procent av Sveriges förstföderskor av det, skriver SVT.

Foto: Anna Simonsson / SvD / SCANPIX

11. Jämfört med andra OECD-länder ligger Sverige högt på listan över skador. I Polen får 0,5 procent av kvinnorna förlossningsskador – i Sverige nästan 13 procent. En anledning som nämns är att bristen på barnmorskor gör att förlossningar forceras för att gå snabbare och skaderisken då ökar.

Foto: Pressens Bild SCANPIX
ARTIKELN HANDLAR OM