Läsarnas värsta tågupplevelser

avSofia Roström Andersson

NYHETER

Aftonbladet har översköljts av läsarberättelser efter att en 11-årig flicka slängts av ett tåg.

Många har råkat ut för – eller bevittnat – liknande saker.

Här är några av deras historier.

Johannes: Skriver om en otrevlig tågvärd. "Jag hörde inte hela konversation men det var tydligt att passageraren som han bokstavligen skällde på hade något problem med biljetten. Utan att stackaren fick en syl i vädret så hotade tågvärden med polis och fängelse".
 

Tobias: "Av ett ärligt misstag satte jag mig felaktigt i första klass, blev bjuden på kaffe av personal, för att sedan visa upp min biljett. Personalen informerade att jag inte fick sitta där, varpå jag ursäktade mig för att jag inte märkt att jag suttit i första klass (på de nya tågen är det ingen stor skillnad alls). Kvinnan fräste då åt mig och tog kaffet ur min hand. Hon bokstavligen schasade ner mig till andra klass."
 

Helena: Berättar om sin dotters kompis. "Flickan var tolv år och hennes mamma bad konduktören att titta till henne lite och att säga till när de var framme i Göteborg. "Inga problem", sa konduktören. När tåget kom fram så stod jag och väntade. Ingen liten tjej steg av. Jag hittade konduktören och frågade om hon visste var den lilla tjej som hon lovat titta till var. "Jag har ingen aning, och har inte tid att hålla ordning på en massa ungar", var hennes svar. Allt ordnade sig till slut men jag fick mig en tankeställare om att alla vuxna inte tänker som jag."
 

Krister: "Min fru och 2 barn skulle kastas av från ett tåg förra året från Borlänge till Stockholm fast hon hade en giltig mobilbiljett. På biljetten så stod hennes namn, inga problem med det. Konduktören konstaterade kallt att det inte stod hennes namn som betalare och därför skulle hon kastas ut. Försökte förklara att jag, hennes man, betalat biljetten med mitt Visakort men det hjälpte inte. Hon fick betala nya biljetter för annars skulle hon bli utkastad i Avesta. Aldrig mer SJ säger jag bara."
 

Daniel: "Jag stoppade en från att slänga ut en kille i 14-årsåldern en gång. Han hade fått för lite pengar av sina föräldrar. Jag la till det lilla som saknades."
 

Jenny: "Det hände mig och mina tjejkompisar också när vi var 11-12 år. Det måste ha varit år 1997 eller 1998. Vi åkte tåg ensamma mellan Stockholm och Eskilstuna och blev avkastade i Flemmingsberg då konduktören inte trodde på vår ålder och krävde oss på legitimation. Vi hade biljetter som var fullt dugliga. Det var kväll och vi var livrädda där på stationen i Flemmingsberg." 
 

Sanna: "Jag blev avkastad när jag var 15 år och inte hade biljett på tåget mellan Malmö och Stockholm. Jag hade ingenstans att ta vägen och ingen familj som kunde eller ville hjälpa mig. Jag fick lifta 50 mil med alla faror det kunde föra med sig. Till slut hittade jag en kompis där jag kunde vara några dagar. Konduktören var oresonlig och iskall och föste ut mig ur tåget."
 

Yael: "Jag var tolv år gammal och reste på barnbiljett. Jag var ensam på väg till min pappa. När konduktören kom och såg att jag reste på barnbiljett bad han mig visa legitimation, vilket jag naturligtvis inte hade, vilken tolvåring har det? När jag inte kunde visa någon legitimation hotade han att kasta av mig från tåget, men lät till slut saken bero. Jag blev mycket rädd och ledsen och minns än i dag händelsen med en rysning."