Utredarens plan: avskaffa assistans för de yngsta och äldsta

Foto: Janerik Henriksson/TT
NYHETER

Utredaren för den pågående LSS-utredningen föreslår att barn under tolv och äldre över 80 inte ska ha rätt till personlig assistans.

Det rapporterar SVT Nyheter idag när förslaget skickas ut till experter.

Förslaget innebär en kraftig neddragning av en assistansinsats som redan får kritik av Europarådet för att slå mot funktionshindrade.

Funktionshindrade barn under tolv år och äldre över åttio år ska inte ha rätt till personlig assistans. Det föreslår regeringens utredare Gunilla Malmborg i den kommande LSS-utredningen, skriver SVT Nyheter.

De som undantas ska istället kunna få en ny insats: omvårdnad och stöd för barn, eller boendestöd för de som inte har stora behov av omvårdnad.

För äldre funktionshindrade över 80 år blir det kommunens äldreomsorg som de får vända sig till.

Förslaget skickas nu ut till experter – det färdiga slutbetänkandet ska lämnas till regeringen 1 oktober i 2018.

RBU Maria Persdotter, ordförande för RBU, rörelsehindrade barn och ungdomar kallar förslaget för ett dråpslag:

– Skulle det här förslaget blir verklighet är det slutet för barnen att leva som andra barn. Det blir inte möjligt längre, det är ett dråpslag mot familjer som redan har det väldigt tufft, säger Persdotter till SVT Nyheter.

Kritik från Europarådet – negativ påverkan på funktionshindrade

Tidigare idag kom nyheten att Europarådet kritiserar Sverige för att personer med assistansbehov har fått det svårare efter att reglerna kring assistansersättning stramats åt.

– Förstagångsansökande får nej, och de som tidigare haft rätt till ersättning förlorar den. Och att det är ett stort tryck på att kapa kostnader, och att det har en negativ påverkan för funktionshindrade, säger Nils Muiznieks, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter till TT.

Kommissionären Nils Muiznieks besökte Sverige i oktober förra året med syfte att samla in information om bland annat situationen för funktionshindrade.

Även om Sverige på många håll ligger långt fram – när det gäller lagstiftning, diskrimineringsombudsmannens roll och relativt generösa assistanssystem – så kommer det oroande signaler, är hans slutsats.

– Jag fick signaler från ett antal organisationer att man ansåg att inspektionerna och ansökningarna kring assistansersättning var överdrivna, att man kom och tittade på om man verkligen behöver si och så mycket assistans.

Muiznieks rekommenderar att myndigheter sätter sig ner med organisationerna och bemöter frågorna kring att en del kan känna sig kränkta av ansökningsprocessen.

Oroas över svårigheter

Han oroas över att Sverige gör det svårare för personer med behov av assistans att få det.

– Jag får många signaler om en mer restriktiv hållning. Förstagångsansökande får nej, och de som tidigare haft rätt till ersättning förlorar den. Och att det är ett stort tryck på att kapa kostnader, och att det har en negativ påverkan för funktionshindrade, säger Muiznieks.

Ministern: inga lagändringar har gjorts

Några vägledande domar gör att Försäkringskassan har skärpt sina bedömningar om assistansersättning. Det beror inte på att regeringen ändrat några lagar.

– Då måste myndigheterna i Sverige följa de besluten. Det vi gjort är att vi fryst tvåårsomprövningar för dem som omfattas av personlig assistans, säger Åsa Regnér (S), till TT.

Färsk statistik från Försäkringskassan visar att det totala antalet personer som är berättigad assistans i januari är på den lägsta nivån sedan 2006.

Totalt hade 14 803 personer statlig assistansersättning, vilket är en minskning med cirka 80 personer per år, 800 på ett år och 1300 på två år.

Kritisk till Sveriges inställning till familjeåterförening

Europarådet gör återkommande rapporter om människorättsläget i dess medlemsländer. I årets rapport får Sverige även kritik för delar av sin flyktingpolitik, framför allt är Muiznieks kritisk till svårigheterna kring familjeåterföreningar, och att det görs skillnad mellan dem med flyktingstatus och dem som klassas som alternativt skyddsbehövande, där det endast i undantagsfall ges rätt att få anhöriga till Sverige.

– Skillnaden är orättfärdig. Du borde inte begränsa rättigheterna till familjeåterförening. För det här är människor som behöver skydd under lång tid. Att begränsa deras rätt förhindrar bara integrationen i det svenska samhället, säger Muiznieks.