Därför kan fikat stå sig en månad

avMats-Eric Nilsson

NYHETER

I dag: Kaffebrödets hemlighet

Få livsmedel är så fulla av tillsatser som butikernas kaffebröd. De fabrikstillverkade bullarna, längderna och mjuka kakorna innehåller aldrig smör och har ofta fått både smak och färg på konstgjort vis. Och numera är de flesta konditorier nästan lika bra på att fuska som de stora producenterna.

Foto: björn lindahl
kaffebröd med tillsatser Den hemlige kocken, Mats-Eric Nilsson, har i flera avsnitt berättat om tillsatserna i mat. Få livsmedel innehåller dock så mycket tillsatser som kaffebrödet. Ett tydligt bevis på det är den långa hållbarheten på produkterna.

I Sverige fikar man. Alla dessa kaffepauser med en bit vetebröd är en del av den svenska matkulturen. Man skulle därför kunna tro att vi i det här landet ställer särskilt höga kvalitetskrav på vad vi tuggar i oss till kaffet.

Men det stämmer knappast.

Inte i närheten av äkta

Varken kanelgifflarna från butikshyllan eller bakeoff-muffinsen från kvartersfiket är i närheten av den äkta vara som de flesta konsumenter skulle kunna baka i det egna köket.

Den långa hållbarheten hos produkterna på kaffebrödshyllorna – ibland över en månad – är ett av många tecken på att tillverkarna har övergett de ursprungliga recepten. Smöret har ersatts av härdade vegetabiliska fetter och i övrigt innehåller fabriksfikat ett stort antal tillsatser och industriella ingredienser.

Och det spelar då ingen roll om kaffebrödet har producerats i Pågens jättefabriker eller av exempelvis Hägges finbageri, som säger sig baka ”med stor omsorg på varor av högsta kvalitet”. Såväl stora som mindre producenter gör allt för att pressa sina kostnader och dessutom få brödet att bli säljbart så länge som möjligt. Hägges kanelgömma består av inte mindre än 42 ingredienser, bland annat emulgeringsmedel, förtjockningsmedel, surhetsreglerande och fuktighetsbevarande medel – och dessutom aromämnen för att fejka smaken.

Aprikoskärnor blir mandel

Fabrikanterna snålar genomgående på dyrare råvaror och ersätter dem med billigare substitut. I stället för mandel använder man exempelvis kärnor från en oätlig kinesisk aprikossort, som ger en mandelliknande smak.

Kring jul sålde Skogaholms bullar som uppgavs ha en ”god smak av mandel”. Men denna smak kom just från aprikoskärnor som hade förstärkts med ett aromämne. Bullarna innehöll ingen mandel alls, ändå varnades allergiker på förpackningen för att det kunde finnas ”spår av mandel”. Tydligen kunde mandel förekomma i fabrikslokalen och riskera att av misstag hamna i de bullar som sades ha mandelsmak.

13 e-nummer i kakan

Inte bara smaken utan även färgen behöver ibland fejkas i de många produkter som inte har tillräcklig halt av de traditionella råvarorna. Till exempel kan man bland de 13 E-numren i ambrosiakakan från Va’ Gott hitta färgämnet E104, som tillsammans med andra tillsatser misstänks kunna orsaka hyperaktivitet hos barn.

Och även i mindre bagerier och konditorier pågår ingrediensfusket. De flesta av dessa företag bakar med billigt och lättanvänt margarin – i stället för riktigt smör.

ARTIKELN HANDLAR OM