Hotet från Kina inte bara militärt

NYHETER

Är Kina på väg att bli världens nya kolonialmakt?

Varningen från USA:s utrikesminister känns lite som att kasta sten i glashus.

Men världens länder måste se upp. Kanske är det inte Kinas militära kapprustning vi behöver vara mest rädda för.

Den stora skillnaden mellan kinesiska och västländska investeringar utomlands är att de kinesiska företagen kontrolleras av staten. Kina är inte bara ute efter att tjäna pengar. Investeringarna har ofta det strategiska målet att öka landets inflytande runtom i världen.

För drygt tio år sedan började Kina göra massiva investeringar i Afrika i syfte att säkra tillgången på olja, gas och andra råvaror. De byggde vägar och annan infrastruktur. Attraktiva satsningar för fattiga afrikanska länder då Kina aldrig ställde några krav på demokrati, anti-korruption eller mänskliga rättigheter.

I dag är investeringarna inte lika populära. De kinesiska bolagen kräver alltid att få ta med sig sin egen arbetskraft. Få jobb skapas för lokalbefolkningen. Investeringar innebär också en ökad handel där Kina exporterar billiga konsumtionsvaror som slår ut lokala affärsmän.

Hamn i Lysekil

I takt med att det gått oerhört bra för kinesisk ekonomi har staten sett sig om efter investeringar på andra kontinenter. Kinesiska företag köper in sig allt från svensk bilindustri till exklusiva vingårdar i Frankrike. Inte minst för att få del av de främsta industriländernas tekniska kunnande.

Man satsar också i viktig infrastruktur. Landets planer på att bygga en ny Sidenväg genom Asien hela vägen till Europa har det skrivits en hel del om. Mindre om planerna på att exempelvis bygga en hamn i Lysekil. Projektet lades häromdagen på is sedan Kina dragit sig ur på grund av negativ publicitet.

Latinamerika är en annan kontinent där Kina aggressivt försöker etablera sig. Eftersom det traditionellt är USA:s bakgård är det kanske inte så konstigt att utrikesminister Rex Tillerson varnar latinamerikanerna.

Naivitet

– Kina försöker bara berika sig själv när de investerar i olika utvecklingsprojekt, hävdar Tillerson. Kortsiktigt kan investeringarna se attraktiva ut men ur de snabba vinsterna kommer ofta ett långsiktigt beroende.

När Tillerson, representant för Trumps "America first", jämför Kinas uppträdande med de gamla europeiska kolonialmakternas så talar han givetvis i egen sak. USA har uppträtt på liknande sätt, inte minst i Latinamerika.
Varningen förtjänar ändå att tas på allvar.

Det finns en naivitet när det gäller synen på kinesiska investeringar. Många verkar inte inse att Kina har geopolitiska mål bakom många av dem. I grunden handlar det om att jättelandet Kina med 1,4 miljarder invånare vill säkra tillgången till viktiga råvaror för sin egen befolkning och se till att det finns fungerade handelsvägar för både den viktiga importen och för landets export.

Vill ha kontroll

Det handlar om att den kinesiska staten vill ha kontroll för att säkra kommunistpartiets långsiktiga grepp om makten.

Kina drar nytta av den fria kapitalismen som gör att landets företag utan större restriktioner kan investera runtom i världen medan utländska företag bara är välkomna i Kina med en kinesiska partner. Staten vill inte släppa på kontrollen.

Samtidigt som Kina uppträder som ett fullfjättrat kapitalistland utomlands dras tumskruvarna åt alltmer när det gäller åsiktsfriheten på hemmaplan. Man kidnappar till och med kritiker i utlandet och för dem till Kina, som i fallet med den svenskkinesiske bokhandlaren Gui Minhai.

Nyligen greps han igen när han reste i sällskap med svenska diplomater.

Stöddiga

Ledarna i Peking blir allt stöddigare och struntar i vad omvärlden tycker om deras brist på mänskliga rättigheter, så länge världens länder står i kö för att handla med Kina.

I morse lyssnade jag på ett reportage på BBC där reportern upprepade gånger greps och förhördes av kinesisk polis för att han ställde frågor om hur den muslimska befolkningen i provinsen Sinkiang behandlas.

I Hongkong har Peking förbjudit oppositionella att inta platser i det lokala parlamentet trots att de blivit valda.

Löftet att bevara den före detta brittiska kolonins demokrati klingar alltmer ihåligt.

Ett totalitärt Kina som dominerar världen ger andra auktoritära ledare ökat självförtroende.

Erövringskrig

På den senaste partikongressen presenterade Kinas president Xi Jinping en vision om att Kina ska inneha global dominans 2050 och att kommunistpartiet ska ha den ledande rollen. Han vill exportera den kinesiska modellen.

Men det är inget militärt erövringskrig han tänker sig. Sannolikt behövs det inte ens när Kina har ett finmaskigt ekonomiskt nät över hela jordklotet.

Här är Kinas 7 senaste ledare 00:32
ARTIKELN HANDLAR OM