Statyer under lupp vid protester mot rasism

Av: TT

Publicerad:
En staty föreställande Edward Colston ligger på en lastbil efter att ha fiskats upp från hamnen i Bristol den 11 juni där den ska ha kastats under en demonstration. Statyn ska ha flyttats till en "säker plats" för att senare flyttas till ett museum.
Foto: Bristol City Council/AP/TT
En staty föreställande Edward Colston ligger på en lastbil efter att ha fiskats upp från hamnen i Bristol den 11 juni där den ska ha kastats under en demonstration. Statyn ska ha flyttats till en "säker plats" för att senare flyttas till ett museum.

En bit viktig historia eller en kontroversiell förfining av verkligheten? Åsikterna går isär när statyer och monument har hamnat i strålkastarljuset i samband med protesterna mot rasism i världen.

– Det är viktigt att ta protesterna på allvar. Monumenten fungerar som en projektionsyta som visar på större samhällsproblem, ekonomiska och juridiska orättvisor, säger Tanja Schult, docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

Leopold II, Carl von Linné och Edward Colston är några som har blivit avbildade som statyer som nu kritiseras. Black Lives Matter-rörelsen har skapat debatt gällande statyers kulturella och historiska värden.

– Personmonument har en klar funktion: de ska hylla någon. Under en viss tid har vissa personer bestämt sig för att en viss person är värd att hyllas i samtiden och i framtiden, säger Schult som menar att monument, och den historiesyn som de förmedlar, genom sin placering i det offentliga rummet får legitimitet.

Inget nytt

Att statyer nu rivs och vandaliseras i spåren av de globala protesterna mot rasism har kritiserats från flera håll. USA:s president Donald Trump tycker att det borde straffas med fängelse. Men fenomenet är inget nytt. Under romarriket benämndes det "damnatio memoriae" (fördömande av minnet).

– När vissa impopulära romerska kejsares tid var över bestämde efterföljaren eller den romerska senaten att deras namn skulle utplånas ur det offentliga minnet, säger Jan von Bonsdorff, professor i konstvetenskap vid Uppsala universitet.

– Statyer förstördes eller slängdes i floden, inskrifter raderades, ofta till fördel för den politiska efterföljaren.

Han menar att bilder är mer affektladdade än man tror. Speciellt när det rör sig om saker som för stunden ses som ideologiskt fel.

"Förlegat"

Schult menar att statyer byggs för att ha inflytande och att de berättar en viss del av det som en viss grupp har kunnat enas om.

– De berättar en del av historien och när värderingar ändras kan det anses förlegat och problematiskt. Det är för enkelt att tro att om man tar bort ett monument så tar man bort historien. Snarare måste man tänka vilken historia man då tar bort och vilken historia dessa monument har lärt ut.

Det finns många personer, minoriteter och marginaliserade grupper som aldrig fick plats på piedestalen.

– Det måste vara tillåtet för vår tid att uttrycka värderingar som vi vill ska påverka framtiden. Är det inte okej att möblera om och ta bort ibland? Nya idéer måste också få uttryck i det offentliga rummet. Om vi redan har fullt av män med tvivelaktiga bakgrunder kanske vi måste göra plats för någon annat, säger Schult.

Ser risker

Jan von Bonsdorff ser risker med att förstöra monument, då det kan radera ett minne som egentligen skulle kunna förklaras och förstås i en historisk kontext.

– Den enkla lösningen är att säga "usch bort med den", men då försöker man inte komma till roten med ogillandet. Jag har svårt att se vilken staty som inte ska få finnas under vilken tid och vem bestämmer det?

Att någonting ska vara kvar för att det har funnits där länge och tillhör historien menar Schult är ett haltande resonemang och tar 1930-talet som exempel, då det fanns Hitlerporträtt i alla tyska skolor.

– Tanken är helt absurd att man i dag skulle ha kvar dessa bara för att det en gång var så, säger hon.

"Rätt att möblera om"

Schult pekar på att fokus ofta ligger på monument som rasar och sällan på de som byggs. Ett exempel är The National Memorial for Peace and Justice som invigdes 2018 i Montgomery i Alabama, ett monument för att minnas offren för lynchning i USA och som vill bidra till ett mer rättvist samhälle.

– Vi har rätt och ett ansvar att möblera om samtiden efter våra värderingar. Väldigt ofta syns inte monument men de kan göra skillnad. De kan såra en människa eller bidra till att världen bli bättre.

I Sverige har statyer av Carl von Linné kritiserats för att hans forskning har banat väg för rasism. Schult tror inte att Linné måste vika, men tycker att det är en intressant debatt.

– Det visar att vi är beredda att ifrågasätta vårt kulturella arv, framförallt kolonialismens betydelse. Det är på tiden.

Publicerad: