Estlands två knep bakom toppresultatet i Pisa

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Privat
Margus Pedaste, professor i pedagogik vid Tartus universitet.

Estland gör hattrick i årets Pisamätning och är bästa EU-landet i alla tre ämnen.

– Jag har minst två bra förklaringar, säger Margus Pedaste, professor i pedagogik vid Tartus universitet.

En ledtråd: Det handlar om lärarna.

Estlands utbildningsminister Mailis Reps, med sitt knallröda hår, ler brett på bilden från presskonferensen om årets Pisamätning.

"Det var en bra start på dagen när Pisaresultaten avslöjade att våra estländska ungdomar tillhör världstoppen", säger hon i ett inlägg på sitt Instagramkonto.

Estländarna har all anledning att luta sig tillbaka och njuta av strålglansen. Det lilla landet med sina knappa 1,3 miljoner invånare är nämligen bäst i EU i varje kategori: bäst i läsförståelse (523 poäng mot Sveriges 506), i matematik (523 mot Sveriges 502) och i naturvetenskap (530 mot Sveriges 499). Bara Sydkorea är bättre bland OECD-länderna, och då endast i matematik.

– Vi är, som land, verkligen stolta, säger pedagogikprofessor Margus Pedaste över telefon från Tartu.

Lärarna är hemligheten

Han är särskilt stolt över den jämna nivån mellan skolorna. Han lyfter fram att landet är bäst i OECD i andel lågpresterande elever: Endast 4,2 procent av eleverna i mätningen var lågpresterande i samtliga ämnen, jämfört med OECD-snittet på 13,4 och Sveriges 10,5.

– Vårt utbildningssystem är väldigt bra på att ge högkvalitativ utbildning i Estlands alla hörn, i städer och på landsbygden, och föräldrarnas socioekonomiska bakgrund har inte särskilt stor påverkan, konstaterar Pedaste.

Han säger att han har minst två bra förklaringar till Estlands framgång. Den första är lärarnas yrkeserfarenhet.

– I genomsnitt har estländska lärare undervisat i mer än 20 år. Det finns bara ett fåtal andra länder där siffran är högre än i Estland. Under den tiden har lärarna samlat på sig praktisk erfarenhet och ser vad som hjälper dem att förbereda eleverna, säger Pedaste.

– Den andra sidan av myntet är att en genomsnittlig lärare är 48 år, det innebär att vi har en utmaning framför oss när så många bra lärare går i pension.

"Borde vara framtiden"

Professorns andra förklaring är den femåriga lärarutbildningen för alla nivåer i grundskolan och på gymnasiet. Som en jämförelse är den svenska ämneslärarutbildningen 5–5,5 år för gymnasiet, 4–4,5 år för högstadiet och 3–4 år för låg- och mellanstadiet.

Margus Pedaste säger att det är svårt att svara på vad Sverige kan lära av Estland eftersom länderna är så olika.

– Men vad vi, och även ni kan göra, är att fokusera på en högkvalitativ lärarutbildning och på lärarstudenternas läromedel, på det pedagogiska och på att lära ut mer allmänna färdigheter som problemlösning och undersökande arbetssätt, säger han.

– Jag är inte helt säker på vad som lärs ut i Sverige, men det här borde vara framtiden för alla länder.

Publicerad: